Avgifter/klassning för livsmedelsverksamhet

Avgift för livsmedelskontroll

För de allra flesta livsmedelsverksamheter (förutom slakterier, mejerier och dylika) krävs en anmälan för att starta livsmedelsverksamheten. För miljö- och byggnämndens handläggning tas en engångsavgift på motsvarande en timmes handläggning vilket för närvarande betyder 1184 kr (år 2018).

En årlig kontrollavgift ska dessutom betalas med helt avgiftsbelopp från och med det år då verksamheten påbörjas och sedan i fortsättningen vid varje nytt år.

För verksamheter som slakterier, styckanläggningar, mejerier och liknande krävs det dock ett godkännande. Handläggningen av en godkännandeprövning kostar motsvarande en hel årsavgift. Den årliga kontrollavgiften ska betalas året efter året då verksamheten startades och sedan i fortsättningen vid varje nytt år.

Årlig kontrollavgift som bygger på risk

Riskklassningen bygger på en modell framtagen av livsmedelsverket. Riskklassningen består av tre moduler, en riskmodul, en informationsmodul och en erfarenhetsmodul.

I var och en av de tre modulerna klassas verksamheten och resultaten används för att få en årlig kontrolltid.

Modellen för riskklassning

Modellen för riskklassning

Den totala kontrolltiden fås genom att den tid som man får från Riskmodulen läggs till den tid som man får från Informationsmodulen. Summan av dessa två multipliceras sedan med erfarenhetsklassens tidsfaktor.

Årlig avgift

Den årliga kontrolltiden ligger till grund för livsmedelsverksamhetens avgift. T ex 6 timmar gånger timavgiften (1184 kr) vilket ger en årsavgift på 7 104 kr för år 2018.

Timavgiften under 2018 är 1184 kr och uppräknas årligen.

Avgift för extra kontroll

Om det visar sig att verksamheten inte klarar kraven och det krävs uppföljande besök eller provtagning, att det kommer in klagomål som visar sig vara befogade, så får verksamheten stå för alla de kostnader som kontrollen medför.

Inte alltid årlig kontroll

För de verksamheter som har lite kontrolltid, t ex 1-2 timmar/år så kommer kontrollen i normalfallet att ske vartannat år då en kontrolltid på t ex en timme inte räcker för att man ska kunna göra en årlig kontroll. Genom att göra kontrollen vartannat år så täcker så att säga två årsavgifter kostnaden för en kontroll.

Uträkning av kontrolltid och årlig kontrollavgift

Steg 1. Riskmodul

I riskmodulen finns tre riskfaktorer:
1. Typ av verksamhet och livsmedel
2. Produktionens storlek
3. Om maten riktas till känsliga konsumentgrupper

Varje verksamhet klassas in enligt de tre riskfaktorerna. De tre riskfaktorerna avgör vilken riskklassen för verksamheten blir.

Riskfaktor 1. Typ av verksamhet och livsmedel

ExempelRiskpoäng
HÖG RISK  
Tillagning av maträtter från rått kött, grillning av kyckling, tillagning av kebab eller pizza med köttfärs, tillagning av kalvdans, plättar, ostkaka från opastöriserad mjölk. Nedkylning av mat efter tillagning. Användning av ägg eller äggmassa från andra länder än Sverige, Finland och Norge. Groddning.45
  
MELLANRISK35
Tillverkning av fiskrätter och sushi. Kokning av pasta/potatis/ris. Tillagning av vegetariska rätter och rätter som innehåller ägg/mjölk. Beredning av smörgåstårtor/gräddtårtor. Återupphettning. Varmhållning. Tillagning av rätter baserade på hel- eller halvfabrikat. Malning av kött/fisk/fjäderfä. Hantering av varmhållna livsmedel (transport). 
  
LÅGRISK15
Kylförvaring. Försäljning av kylvaror. Upptining. Försäljning av mjuk- och kulglass. Transport av kylvaror och kyld mat. Tillverkning av sylt/saft/marmelad. 
  
MYCKET LÅG RISK5
Bakning. Försäljning av frukt/grönsaker/godis/förpackad glass. Försäljning av livsmedel som inte kräver kylförvaring. Uppvärmning av fryst, färdiglagad mat. Tillverkning av mjöl, socker, godis, malning av kaffe etc. 

Riskfaktor 2. Produktionens storlek

Produktionens storlek beräknas på årsbasis, t ex om en restaurang har öppet endast på sommaren så slås antalet portioner under den tiden ut på årets alla 365 dagar.

Produktionens storlek, ex restauranger, caféerKonsumenter/portioner per dagRiskpoäng
Mycket storfler än 250 000 portioner55
Stor25 000- 250 00045
Mellan2 500-25 00035
Liten250-2 500 25
Mycket liten (1)> 80-25015
Mycket liten (2)< 25-8010
Ytterst litenfärre än 25 portioner5
   
2. Produktionens storlek, ex livsmedelsbutikAnställda (årsarbetskrafter) *Riskpoäng
Mycket stor- 
Stor>3045
Mellan11-3035
Liten4-1025
Mycket liten (1)2-315
Mycket liten (2)1-210
Ytterst liten<15
   
2. Produktionens storlek, ex livsmedelsindustriTon utgående produkt/år (industri)Riskpoäng
Mycket stor>10 00055
Stor>1 000-10 00045
Mellan>100-1 00035
Liten>10-10025
Mycket liten (1)>3-1015
Mycket liten (2)>1-310
Ytterst liten<15

* Anställda som arbetar med produkter som har högst risk enligt riskfaktor 1 i verksamheten.

Riskfaktor 3. Konsumentgrupper

I riskfaktor 3 ges 10 extrapoäng till de verksamheter som har särskilt känsliga konsumenter.

Till de känsliga konsumentgrupperna räknas:

  • barn under fem år
  • personer med nedsatt immunförsvar (t ex patienter på sjukhus, personer boende i äldreboende,gravida)
  • personer med livsmedelsrelaterad allergi och eller annan överkänslighet mot livsmedel

Exempel på anläggningar som riktar sig mot känsliga konsumentgrupper är förskolekök, sjukhuskök, kök som lagar mat till äldreboenden, skolkök som lagar specialkost till allergiska elever, verksamheter som gör sär-när livsmedel, t ex bagerier som bakar glutenfritt bröd.

3. Mat som avses att ätas av känsliga konsumentgrupper. Barn under fem år, personer med nedsatt immunförsvar, äldreboenden, sjukhus, gravida, livsmedelsallergikerRiskpoäng
Serverar10
Serverar inte0


Riskklass och kontrolltid

De poäng din verksamhet genererat i riskfaktorerna 1, 2 och 3 räknas ihop och avgör i vilken riskklass din verksamhet hamnar.

RiskpoängRiskklassKontrolltid (timmar)
> 100126
90220
80314
70410
60-6556
5564
40-5072
≤ 3081

Steg 2. Informationsmodul

I tillägg till riskklassificeringen ska miljö- och byggnadsförvaltningen även kontrollera de regler som finns om information, märkning och presentation av livsmedel. Det görs för att konsumenterna inte ska bli vilseledda eller lurade av t ex märkning som inte är rätt.

För de verksamheter som på något sätt märker mat eller utformar menyer så tillkommer ett kontrolltidstillägg enligt nedanstående tabell.

Orsak till kontrollbehov vid anläggningStorlek (enligt tabell i riskfaktor 2)Kontrolltids tillägg (timmar)Exempel
Utformar märkning samt märker/förpackar livsmedelMycket stor samt stor8Industri utan huvudkontor, importör som översätter märkning, butik med egen tillverkning
-"-Mellan och liten6-"-
-"-Mycket liten (1,2) och ytterst liten2-"-
Utformar märkning men märker eller förpackar inteOberoende av storlekAnpassas av myndigheten efter behovHuvudkontor, importör som tar in färdigmärkta livsmedel, matmäklare
Utformar inte märkning men märker/förpackar livsmedelMycket stor samt stor4Legotillverkning avv livsmedel på uppdrag av annan livsmedelsföretagare, livsmedelsföretagare som tillverkar ett livsmedel men som får färdigt märkningsunderlag från ett huvudkontor, butik med egen tillverkning men med centralt styrd märkning (grillad kyckling/bake off bröd)
-"-Mellan och liten3-"-
-"-Mycket liten (1,2) och ytterst liten1-"-
Utformar meny men märker/förpackar inte livsmedelOberoende1Fristående restauranger cateringverksamheter
Utformar inte meny och märker/förpackar inteOberoende0Butik med enbart förpackade livsmedel, Franchiserestauranger, Skola med centralt framtagen matsedel, kyl och fryshus

Steg 3. Erfarenhetsmodul

Miljö- och byggnadsförvaltningens tidigare erfarenheter från de enskilda verksamheterna används i erfarenhetsklassningen. Om en verksamhet har skött sig mycket väl kan den totala kontrolltiden komma att minskas. Baserat på hur verksamheten sköter sig kan verksamheten flyttas mellan de olika erfarenhetsklasserna fast bara max ett steg per år.

ErfarenhetsklassA- minskad kontroll i förhållande till normallägetB-normallägetC-förstärkt kontroll i förhållande till normalläget
Tidsfaktor0,511,5

Det kan naturligtvis uppkomma situationer när riskklassningsmodellen för en enskild verksamhet inte ger en rättvisande bild av kontrollbehovet och där kan det finnas skäl att öka eller minska kontrolltiden, t ex om det rör sig om mycket små anläggningar eller anläggningar med flera olika verksamheter.

Sammanräkning av kontrolltid

Kontrolltiden från Riskmodulen i steg 1 adderas med kontrolltidstillägget från Informationsmodulen i steg 2 och den summan multipliceras med tidsfaktorn från Erfarenhetsmodulen i steg 3.

Kontrolltid + Kontrolltidstillägg x Tidsfaktorn

Några exempel

Exempel 1: En restaurang som steker köttfärs, fläskfilé och oxfilé och serverar mellan 80-250 portioner per dag. Restaurangen utformar sin egen meny. Miljö- och byggnadsförvaltningens inspektioner under året visar på en del avvikelser som företaget har åtgärdat.

Vi räknar ihop riskmodulens riskfaktorer:
Riskfaktor 1: råa köttprodukter innebär högrisk; 45 riskpoäng,
Riskfaktor 2: 80-250 portioner, mycket liten (1); 15 riskpoäng,
Riskfaktor 3: inga känsliga konsumentgrupper serveras; 0 riskpoäng
Totalt antal riskpoäng: 60, det betyder att riskklassen för restaurangen blir 5 vilket innebär 6 timmars kontrolltid/år.

Då restaurangen gör sin egen meny, så blir det även ett kontrolltidstillägg enligt informationsmodulen. Att utforma meny men inte förpacka eller märka livsmedel ger en timme extra kontrolltidstillägg.

Miljö- och byggnadsförvaltningens inspektioner har visat att företaget sköter sig bra men inte väldigt bra, varför erfarenhetsklassningen i erfarenhetsmodulen bedöms vara B vilket motsvarar tidsfaktorn 1.

Kontrolltiden från riskmodulen, 6 timmar, adderas med 1 timmes kontrolltidstillägg från informationsmodulen och multipliceras med siffran 1 från erfarenhetsmodulen. (6+1)x1=7. Sju timmar blir alltså den årliga kontrolltiden. Den summan kan multipliceras med miljö- och byggnadsförvaltningens timavgift som för 2018 är 1184 kr så den årliga kontrollavgiften hamnar på 8 288 kr.

Exempel 2: En livsmedelsbutik, fem anställda, med grillning av kyckling, revbensspjäll. Märkning görs i butiken men med centralt styrd märkning. Miljö- och byggnadsförvaltningens inspektioner visar att företaget sköter sig jättebra.

Vi räknar ihop riskmodulens riskfaktorer:
Riskfaktor 1: grillning av råa köttvaror innebär högrisk; 45 riskpoäng,
Riskfaktor 2: färre än en årsarbetskraft som arbetar med grillning av varor i butiken, ytterst litet; 5 riskpoäng,
Riskfaktor 3: inga känsliga konsumentgrupper serveras; 0 riskpoäng
Totalt antal riskpoäng: 50, det betyder att riskklassen för livsmedelsbutiken blir 50 som motsvarar 2 timmars kontrolltid.

Miljö- och byggnadsförvaltningens inspektioner har visat att företaget sköter sig väldigt bra varför erfarenhetsklassningen i erfarenhetsmodulen bedöms vara A vilket motsvarar tidsfaktorn 0,5.

Kontrolltiden från riskmodulen, 2 timmar, adderas med 1 timmes kontrolltidstillägg från informationsmodulen och multipliceras med 0,5 från erfarenhetsmodulen. (2+1)x0,5=1,5. 1,5 timmar blir alltså den årliga kontrolltiden. Den summan kan multipliceras med miljö- och byggnadsförvaltningens timavgift som för 2018 är 1184 kr så den årliga kontrollavgiften hamnar på 1 776 kr.

Exempel 3: En pizzeria, två anställda som serverar pizza, hamburgare och kebab och serverar mellan 25-80 personer per dag. Företaget utformar sin egen meny. Miljö- och byggnadsförvaltningens inspektioner visar att det ibland är lite problem med rengöringen.

Vi räknar ihop riskmodulens riskfaktorer:
Riskfaktor 1: grillning av råa hamburgare, stekning av rå köttfärs och oxfilé till pizza innebär högrisk; 45 riskpoäng,
Riskfaktor 2: 25-80 portioner, mycket litet (2); 10 riskpoäng,
Riskfaktor 3: inga känsliga konsumentgrupper serveras; 0 riskpoäng
Totalt antal riskpoäng: 55, det betyder att riskklassen för pizzerian blir 6 vilket innebär 4 timmars kontrolltid.

Miljö- och byggnadsförvaltningens inspektioner har visat att företaget sköter sig ganska bra varför erfarenhetsklassningen i erfarenhetsmodulen bedöms vara B vilket motsvarar tidsfaktorn 1.

Kontrolltiden från riskmodulen, 4 timmar, adderas med 1 timmes kontrolltidstillägg från informationsmodulen och multipliceras med 1 från erfarenhetsmodulen. (4+1)x1=5. 5 timmar blir alltså den årliga kontrolltiden. Den summan kan multipliceras med miljö- och byggnadsförvaltningens timavgift som för 2018 är 1184 kr så den årliga kontrollavgiften hamnar på 5 920 kr.

Exempel 4: Ett kafé som serverar bullar, kakor och smörgåsar som man själva gör i lokalen. Smörgåsarna förvaras i kyla. Man serverar mellan 25-80 personer per dag. Miljö- och byggnadsförvaltningens inspektioner visar att företaget sköter verksamheten på ett bra sätt, normalbra.

Vi räknar ihop riskmodulens riskfaktorer:
Riskfaktor 1: tillverkning av smörgåsar innebär mellanrisk; 35 riskpoäng,
Riskfaktor 2: 25-80 portioner, mycket litet (2); 10 riskpoäng,
Riskfaktor 3: inga känsliga konsumentgrupper serveras; 0 riskpoäng
Totalt antal riskpoäng: 45 vilket innebär att riskklassen för kaféet blir 7 vilket motsvarar 2 timmars kontrolltid.

Miljö- och byggnadsförvaltningens inspektioner har visat att företaget sköter sig ganska bra varför erfarenhetsklassningen i erfarenhetsmodulen bedöms vara B vilket motsvarar tidsfaktorn 1.

Kontrolltiden från riskmodulen, 4 timmar, adderas med 1 timmes kontrolltidstillägg från informationsmodulen och multipliceras med 1 från erfarenhetsmodulen. (4+1)x1=5. 5 timmar blir alltså den årliga kontrolltiden. Den summan kan multipliceras med miljö- och byggnadsförvaltningens timavgift som för 2018 är 1184 kr så den årliga kontrollavgiften hamnar på 5 920 kr.

Exempel 5: Ett nystartat kafé som serverar bullar och kakor som personalen själva bakar i lokalen. Man säljer också smörgåsar som tillverkats av ett annat företag. Smörgåsarna förvaras i kyla och är märkta av företaget som tillverkat dem. Mellan 80-250 personer serveras per dag.

Vi räknar ihop riskmodulens riskfaktorer:
Riskfaktor 1: försäljning av kylda livsmedel (smörgåsarna) innebär lågrisk; 15 riskpoäng,
Riskfaktor 2: 80-250 portioner, mycket litet (1); 15 riskpoäng,
Riskfaktor 3: inga känsliga konsumentgrupper serveras; 0 riskpoäng
Totalt antal riskpoäng: 30 vilket innebär att riskklassen för kaféet blir 8. Det motsvarar en kontrolltid på en timme.

Man har ingen meny och därför blir det inte heller något kontrolltidstillägg.

Företaget är nytt och placeras därför i erfarenhetsklass B vilket ger tidsfaktorn 1.

Kontrolltiden från riskmodulen, 1 timmar, adderas med 0 timmes kontrolltidstillägg från informationsmodulen och multipliceras med 1 från erfarenhetsmodulen. (1+0)x1=1. En timme blir alltså den årliga kontrolltiden. Den summan kan multipliceras med miljö- och byggnadsförvaltningens timavgift som för 2018 är 1184 kr så den årliga kontrollavgiften hamnar på 1184 kr.

Exempel 6: Ett förskolekök där maten lagas från grunden. Mellan 25-80 personer serveras per dag. Köket har en meny men den är framställd centralt och miljö- och byggnadsförvaltningens har konstaterat att företaget följer livsmedelslagarna på ett mycket bra sätt.

Vi räknar ihop riskmodulens riskfaktorer:
Riskfaktor 1: råa köttprodukter innebär hög risk; 45 riskpoäng,
Riskfaktor 2: 25-80 portioner, mycket litet (2); 10 riskpoäng,
Riskfaktor 3: känsliga konsumentgrupper (under fem år) serveras; 10 riskpoäng
Totalt antal riskpoäng: 65 vilket innebär att riskklassen för förskoleköket blir 5. Det motsvarar en kontrolltid på 6 timmar.

Köket har en meny, men då den är framtagen centralt blir det inte heller något kontrolltidstillägg.

Förskoleköket sköter verksamheten på ett mycket gott sätt så tidsfaktorn blir 0,5 då köket placeras i erfarenhetsklass A.

Kontrolltiden från riskmodulen, 6 timmar, adderas med 0 timmes kontrolltidstillägg från informationsmodulen och multipliceras med 0,5 från erfarenhetsmodulen. (6+0)x0,5=3. Tre timmar blir alltså den årliga kontrolltiden. Den summan kan multipliceras med miljö- och byggnadsförvaltningens timavgift som för 2018 är 1184 kr så den årliga kontrollavgiften hamnar på 3 552 kr.