Naturvårdssatsning - LONA
Den lokala naturvårdssatsningen (LONA) är ett bidrag som ska stimulera kommuners och ideella föreningars långsiktiga naturvårdsengagemang.
Projektet ska bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv.
Bakgrund
Mot bakgrund av den dåliga situationen för lövskogarna generellt inom den boreala zonen som Luleå tillhör kan det således vara motiverat med aktiva skötselåtgärder för att gynna lövet och de kvaliteter som är förknippade med det. Naturreservatets skötselplan föreskriver inga aktiva skötselåtgärderför att gynna lövskogsvärdena. Det finns därför inga bindande förpliktelser för Luleå kommun, såsom förvaltare av reservatet, att vidta några sådana åtgärder.
Det som projektet syftar till går alltså utöver reservatets syften och ska ses som en frivillig aktivitet för att utöka naturvårdskvaliteterna inom området. Föreskrifterna för reservatet medger att sådana åtgärder får utföras.
Åtgärderna kommer att utföras inom bestånd som i ett tidigare framtaget underlag har bedömts och prioriterats utifrån naturvärde och behov av åtgärder. Målsättningen är att 80 hektar av dessa kommer att åtgärdas inom en fyraårsperiod. Exakt vilka ytor som ska åtgärdas och i vilken ordning utreds inom projektet.
Principen är dock att insatserna ska göras där de bedöms göra mest sammanlagd naturvårdsnytta. Arbetet går i korthet ut på att röja bort gran i lövbestånden samt aktiva åtgärder för att skapa död ved.
%20l%C3%B6vtr%C3%A4d.jpg)
Skogen inom naturreservatet Ormberget-Hertsölandet och dess närmaste omgivningar har generellt ett stort inslag av löv- och blandskogar. Eftersom Luleå kommun är en stor markägare i området har kommunen både ett stort ansvar och stora möjligheter att förvalta dessa på ett för den biologiska mångfalden gynnsamt sätt.
Flera identifierade platser finns, med höga naturvärden knutna till sådana miljöer – ofta äldre successioner där grova aspar och björkar omfamnas av tätnande granskog.
Även yngre mer enhetliga lövskogsområden finns, där begynnande självgallring kan vara ett inslag som ger förutsättningar för en större biologisk mångfald. Lövskogsmiljöerna är till stor del successionsbiotoper vilka undergår naturliga förändringar om inga störningar inträffar.
Lövskogsmiljöerna är till stor del successionsbiotoper vilka undergår naturliga förändringar om inga störningar inträffar. Mot bakgrund av den dåliga situationen för lövskogarna generellt inom den boreala zonen som Luleå tillhör kan det således vara motiverat med aktiva skötselåtgärder för att gynna lövet och de kvaliteter som är förknippade med det.
De karterade områdena har i olika grad behov av skötselåtgärder för att gynna lövskogsfasen och därmed skapa förutsättningar för de arter som är beroende av denna för sin levnad. Inom projektet ska åtgärder vidtas i de områden som bedömts som mest prioriterade i den tidigare utredningen.
%20(2)%20l%C3%B6vtr%C3%A4d%202.jpg)
Målet är att skapa långsiktiga förutsättningar för lövskogsbiotoper inom kommunens skogsinnehav. Arbetet ska också generera en kontinuerlig lärandeprocess av lövskogsskötsel för framtida skötsel av lövskogarna i kommunen.
Åtgärderna utförs under en fyraårsperiod med början 2017 och projektet avslutas 2021.
Projektet bedrivs i skogen inom naturreservatet Ormberget-Hertsölandet och dess närmaste omgivningar. Här finns ett stort inslag av löv- och blandskogar. Vid en tidigare kartläggning har lövområdena beskrivits och klassats enligt vedertagen metodik för inventering av skogsmiljöer för vitryggig hackspett.
%20(2)%20l%C3%B6vtr%C3%A4d%203.jpg)
Syftet med lövskogsprojektet är att restaurera lövskogsdynamiken på landskapsnivå på kommunens mark i och i anslutning till naturreservatet Ormberget-Hertsölandet.
I praktiken görs detta genom naturvårdande skötsel i bestånd som är högt prioriterade utifrån förutsättningarna att hysa relevanta arter.
Vitryggig hackspetts krav på livsmiljön används som referens och i och med detta ges förutsättningar för den mångfald av lövskogsgynnade arter som denna paraplyart täcker.
Bakgrund
Den del av Stormyran som är aktuell för åtgärder var i stort sett odikad för ett halvsekel sedan. Det var ett öppet blött kärr med utrymme för den naturtypens innehåll av växter och djur. Efter dikningar under 1900-talets andra hälft har myren blivit avsevärt torrare och till stora delar vuxit igen.
Sedan 2009 ingår myren i naturreservatet Ormberget-Hertsölandet vars syfte bland annat är att bevara områdets värdefulla naturmiljö och därmed ge möjlighet för ingående ekosystem och arter att fortleva.
Våtmarker ska ha opåverkad hydrologi, morfologi och vegetationssammansättning. Den aktuella myren är alltså skadad och behöver därför restaureras för att bli en del i syftet med reservatet. Notera att trots detta är restaurering av myrar genom att lägga igen diken inte en åtgärd som föreskrivs i reservatets föreskrifter eller skötselplan. Därför är det ett lämpligt Lona-projekt som kommer att pågå 2019 till 2020
Projektets långsiktiga effekter
Målsättningen är att myren ska, så långt möjligt, återta sin ursprungliga hydrologi och vegetationssammansättning. Det bör på sikt innebära att de arterna, till exempel myrhäckande fåglar, som gynnas av öppna myrar av det här slaget ges större möjlighet att finnas i skogs- och myrlandskapet på Hertsölandet.
Skapad dikespropp
Dessa tydliga förändringar kan man se vid studier av gamla flygfoton/kartor. Idag är stora delar av myren igenvuxna med tätnande lövskog på grund av detta.
Prioriterade diken att åtgärda
Dikningspåverkan förekommer dock på flera ställen. Detta gäller i synnerhet den sydligaste utlöparen av området där ett system av diken sänkt grundvattennivån och påtagligt påverkat myrens hydrologi och därmed styrt dess vegetationsutveckling.
%20stormyran.jpg)
Stormyrans placering
Syftet med våtmarksprojektet är att restaurera stormyran på Hertsölandet i riktning mot ursprungligt skick genom att höja vattennivån.
Stormyran är ett större myrkomplex på Hertsölandet i Luleå kommun. Myren är flikig och mångformig, stora delar är öppna blöta kärr men sumpskog av olika slag ingår också, både av tall och löv. Den stora biotopvariationen ger sammantaget myrkomplexet höga naturvärden.
Sidan uppdaterades den 13 april 2023