• Startsida
  • Näringsliv
  • Besöka Luleå

Montessoripedagogik i förskolan

På Montessoriförskolan arbetar vi utifrån läroplanen för förskolan och Maria Montessoris pedagogik. Inom den finns några grundläggande principer:

Det mottagliga sinnet​
Barn lär sig genom att absorbera intryck från sin omgivning. De formas av dessa och bygger upp sin kunskap från ingenting. Det nyfödda barnet är utrustat med ett absorberande, allt upptagande sinne. Det betyder att barnet absorberar allt i sin omgivning och blir ett med det. Det absorberande sinnet skiljer inte mellan goda och dåliga intryck, allt tas in fullständigt och inlärningen sker utan ansträngning eller trötthet. När barnet är omkring 6 år försvinner förmågan att absorbera alla intryck och barnet behöver i likhet med vuxna en medveten viljeansträngning vid sin fortsatta inlärning.

De känsliga perioderna
Alla barn mellan 0 - 6 års ålder följer ett visst mönster i sin utveckling. Vi kallar dem för känsliga perioder och de uppträder ungefär vid samma ålder hos alla barn. Under dessa perioder är de speciellt mottagliga för olika slags kunskap. Medan en känslig period pågår känner barnet ett oemotståndligt behov av att utforska ett nytt kunskapsområde på bekostnad av de övriga. De känsliga perioderna omfattar språk, rörelse, ordning, socialt beteende, fascination av små föremål samt strävan att förfina de fem sinnena. Varje period är övergående. Några pågår parallellt men har sin höjdpunkt i olika åldrar. Om barnets behov av särskild stimulans under en känslig period inte tillgodoses, förlorar barnet möjligheten att tillgodogöra sig denna kunskap lika lätt och fullständigt.

Olika stadier i barns utveckling
Man kan urskilja vissa stadier i barns utveckling. Montessori delade in utvecklingen i sexårsperioder. Den allra viktigaste perioden är den första, den inträffar då barnet är mellan 0 - 6 års ålder. Barnet tar då emot alla intryck från sin omgivning med hjälp av det absorberande sinnet. Under inflytande av de känsliga perioderna fördjupar barnet sin kunskap i språk, kultur, socialt beteende och förfinar motoriken och de fem sinnena. Då läggs grunden för de kommande stadierna. Från 6 - 12 års ålder utvecklar barnet förmågan till social gemenskap, till abstraktion och skapande fantasi. Sedan mellan 12 -18 års ålder engagerar sig den unga människan socialt och kulturellt och försöker finna sin plats i samhället. Från 18 - 24 års ålder bereder sig den unga vuxna för att ta ansvar för sitt eget liv och välja ett yrke där den med hjälp av kunskaperna från barn- och ungdomsåren kan bidra till samhällets utveckling.

Utveckling i egen takt
Varje barn ska ha rätt att utvecklas i sin egen takt och efter egna förutsättningar. Maria Montessori fann hos varje barn medfödda möjligheter. Barnet ville utforska och upptäcka sin omgivning det ville orientera sig i den, kommunicera, arbeta, vara aktiv, hantera - röra vid, skapa ordning, vara nogrann - exakt, upprepa, tänka abstrakt och fullända sig själv psykiskt och fyskiskt. Ett barns utveckling kan aldrig forceras.

Ingen kan lära någon annan något
Varje barn medverkar själv aktivt i sin psykiska och fysiska utveckling till vuxen. Det är en mognadsprocess som ingen kan göra åt barnet. Läraren kan hjälpa barnet att lära sig själv. Montessoriklassrummet är utrustat med material som är helt anpassad till barnets behov och hjälper det att utforska först sin nära omgivning senare den yttre omvärlden. Lärarens roll är att observera barnets utveckling och erbjuda lämpliga material att arbeta med. Läraren följer och visar, snarare än aktivt leder och påverkar, som i den traditionella lärarrollen. Den miljö som barnen vistas i skall vara anpassad till deras behov. Den ska vara grundad på skönhet och enkelhet, där barnet har frihet att utforska och upptäcka sin omgivning. Den kan se olika ut i olika åldrar eftersom barnens behov växlar med mognaden. Att barnet har frihet att välja aktivitet och möjlighet att arbeta ostört är en viktig förutsättning för utveckling. För att stimulera barnets utveckling och möta dess behov i olika åldrar, utarbetade Maria Montessori ett särskilt material, som inte är en ersättning för omvärlden utan ett medel för barnet att förstå den. Varje material finns i ett exemplar och har sin bestämda plats. Det är oftast självrättande och fyller flera funktioner. Man går från det konkreta till det abstrakta.

Alltings samband och beroende
I Montessoripedagogiken betonas att allting har ett samband och att vi alla är beroende av varandra och naturen. Montessori kallade detta "a cosmic education". Syftet är att skapa harmoniska människor i harmoni med sin omgivning.