Ambassadör
Lyssna
Senast uppdaterad: 2009-08-20
Ingrid Vikman
Namn: Ingrid Vikman
Ålder: 58
Yrke: Musiklärare i särskolan
Det här visste du inte om mig: Jag har jobbat som arkitekt i Frankrike.
Nämn tre bra sidor hos dig själv: Optimistisk, förtröstansfull och tålmodig.
Nämn tre dåliga sidor hos dig själv: Optimistisk, förtröstansfull, tålmodig.
Varför valde du att jobba med ungdomar med funktionsnedsättningar?
-Jag ville jobba med något långsiktigt där man kan prova nya idéer och det får jag på särskolan. Det är en väldigt kreativ och spännande arbetsplats där man hela tiden måste anpassa sig efter eleverna man möter och tänka ut nya sätt att få dem delaktiga. Det går inte att bara arbeta på rutin för det händer alltid nya oväntade saker.
Hur har du varit med och förbättrat verksamheten på särskolan?
-Mitt mål har alltid varit att få eleverna att bli delaktiga eftersom det är då de lär sig som bäst och jag tycker jag hittar sätt att nå dem. Under våren har jag varit med och genomfört ett ämnesövergripande projekt som hette "levande verkstad" där temat var rörelse. Eleverna dansade, sjöng, spelade musik, skrev texter, gjorde skulpturer och bilder. Ett projekt för att visa att det är roligt att röra sig och att man blir stark, glad och mår bra av det. Att eleverna får fler sätt att uttrycka sig på ökar också självkänslan.
Har ni något spännande på gång just nu?
-Nu är vi med i ett EU-projekt tillsammans med Kulturskolan som heter "Starting early to make life better for children with special needs". Totalt är det sju länder som har träffats i två och ett halvt år och projektet avslutas nu i juni. Målet är att dela med sig av erfarenheter, lära känna varandras olika skolsystem och hur det ser ut för elever med funktionsnedsättningar i andra länder. Är särskoleeleverna separerade från övriga skolan eller är de en del av den? Kan vi få med oss idéer som gör att våra elever får en bättre skola? I till exempel Italien har man inkluderat särskoleelever i vanliga klasser på ett väldigt bra sätt. Det är mycket intressant och kanske något för särskolorna i Sverige att ta efter?
Mer om projektet "Starting early..."
Integrationen i gymnasiebyn?
-Att gymnasiesärskolan ligger i gymnasiebyn ger möjligheter att delta i samma aktiviteter som de andra eleverna, t.ex. konserter, friluftsdagar och luciafirande. Idag äter många av särskoleeleverna i samma matsal som de andra eleverna och det tror jag är bra. Bra för särskoleeleverna att få träffa andra elever, nyttigt för andra elever att få träffa elever från särskolan. Vi kan bli ännu bättre på att ta tillvara möjligheterna med att vara på en samlad plats och att arbeta för mer möten i andra situationer. Ett fantastiskt bra exempel är på våren när elever från särskolan i Luleå och från hela Norrbotten har handikappidrottsdagar i Arcushallen. Då är det elever från Idrottsprogrammet i gymnasiebyn som planerar och håller i verksamheten. Ett jättebra sätt för alla att mötas och göra saker tillsammans, dessutom bidrar det till en ökad mångfald och en större förståelse för varandras olikheter.
Ditt drömprojekt? Vad skulle du vilja göra för att utveckla verksamheten på särskolan ytterligare?
-Jag skulle vilja ha fler som jobbar med kulturella ämnen och gärna fortsätta jobba med bild, musik och dans i projekt kopplade till andra läroämnen. Sen skulle jag vilja inkludera särskolan i den vanliga skolan på ett annat sätt så att särskoleeleverna får nya sociala utmaningar och nya kamrater.
Tycker du att du och dina arbetskamrater kan påverka utvecklingen av särskolan?
-Det tycker jag. Inom de ekonomiska ramarna har jag en väldigt stor frihet. Om man bara vill så finns det stora möjligheter.
Har du någon uppfattning om skillnaderna mellan den kommunala och de privata skolorna?
-Mina barn har gått i den kommunala grundskolan och när sonen skulle börja gymnasiet valde han att fortsätta i den kommunala och det är jag glad för. Det verkar finnas bättre möjligheter och valfrihet bland programmen. Vad gäller särskola så finns ju inga alternativ bland friskolorna här i Luleå.
Hur säkerställer ni den pedagogiska vidareutvecklingen i verksamheten?
-Vi har ett stort utbud av speciella kurser och utbildningar, externt och internt. Men mycket handlar även om ens egen drivkraft att lära sig och utvecklas som pedagog.
Vad tycker du är det bästa med ditt jobb?
-Ibland så svänger det bara riktigt bra, och då blir jag lycklig.
Vad tycker du är det sämsta med ditt jobb?
-Det kan bli lite isolerat ibland eftersom jag har en ambulerande tjänst och jobbar mycket själv.
Ålder: 58
Yrke: Musiklärare i särskolan
Det här visste du inte om mig: Jag har jobbat som arkitekt i Frankrike.
Nämn tre bra sidor hos dig själv: Optimistisk, förtröstansfull och tålmodig.
Nämn tre dåliga sidor hos dig själv: Optimistisk, förtröstansfull, tålmodig.
Varför valde du att jobba med ungdomar med funktionsnedsättningar?
-Jag ville jobba med något långsiktigt där man kan prova nya idéer och det får jag på särskolan. Det är en väldigt kreativ och spännande arbetsplats där man hela tiden måste anpassa sig efter eleverna man möter och tänka ut nya sätt att få dem delaktiga. Det går inte att bara arbeta på rutin för det händer alltid nya oväntade saker.
Hur har du varit med och förbättrat verksamheten på särskolan?
-Mitt mål har alltid varit att få eleverna att bli delaktiga eftersom det är då de lär sig som bäst och jag tycker jag hittar sätt att nå dem. Under våren har jag varit med och genomfört ett ämnesövergripande projekt som hette "levande verkstad" där temat var rörelse. Eleverna dansade, sjöng, spelade musik, skrev texter, gjorde skulpturer och bilder. Ett projekt för att visa att det är roligt att röra sig och att man blir stark, glad och mår bra av det. Att eleverna får fler sätt att uttrycka sig på ökar också självkänslan.
Har ni något spännande på gång just nu?
-Nu är vi med i ett EU-projekt tillsammans med Kulturskolan som heter "Starting early to make life better for children with special needs". Totalt är det sju länder som har träffats i två och ett halvt år och projektet avslutas nu i juni. Målet är att dela med sig av erfarenheter, lära känna varandras olika skolsystem och hur det ser ut för elever med funktionsnedsättningar i andra länder. Är särskoleeleverna separerade från övriga skolan eller är de en del av den? Kan vi få med oss idéer som gör att våra elever får en bättre skola? I till exempel Italien har man inkluderat särskoleelever i vanliga klasser på ett väldigt bra sätt. Det är mycket intressant och kanske något för särskolorna i Sverige att ta efter?
Mer om projektet "Starting early..."
Integrationen i gymnasiebyn?
-Att gymnasiesärskolan ligger i gymnasiebyn ger möjligheter att delta i samma aktiviteter som de andra eleverna, t.ex. konserter, friluftsdagar och luciafirande. Idag äter många av särskoleeleverna i samma matsal som de andra eleverna och det tror jag är bra. Bra för särskoleeleverna att få träffa andra elever, nyttigt för andra elever att få träffa elever från särskolan. Vi kan bli ännu bättre på att ta tillvara möjligheterna med att vara på en samlad plats och att arbeta för mer möten i andra situationer. Ett fantastiskt bra exempel är på våren när elever från särskolan i Luleå och från hela Norrbotten har handikappidrottsdagar i Arcushallen. Då är det elever från Idrottsprogrammet i gymnasiebyn som planerar och håller i verksamheten. Ett jättebra sätt för alla att mötas och göra saker tillsammans, dessutom bidrar det till en ökad mångfald och en större förståelse för varandras olikheter.
Ditt drömprojekt? Vad skulle du vilja göra för att utveckla verksamheten på särskolan ytterligare?
-Jag skulle vilja ha fler som jobbar med kulturella ämnen och gärna fortsätta jobba med bild, musik och dans i projekt kopplade till andra läroämnen. Sen skulle jag vilja inkludera särskolan i den vanliga skolan på ett annat sätt så att särskoleeleverna får nya sociala utmaningar och nya kamrater.
Tycker du att du och dina arbetskamrater kan påverka utvecklingen av särskolan?
-Det tycker jag. Inom de ekonomiska ramarna har jag en väldigt stor frihet. Om man bara vill så finns det stora möjligheter.
Har du någon uppfattning om skillnaderna mellan den kommunala och de privata skolorna?
-Mina barn har gått i den kommunala grundskolan och när sonen skulle börja gymnasiet valde han att fortsätta i den kommunala och det är jag glad för. Det verkar finnas bättre möjligheter och valfrihet bland programmen. Vad gäller särskola så finns ju inga alternativ bland friskolorna här i Luleå.
Hur säkerställer ni den pedagogiska vidareutvecklingen i verksamheten?
-Vi har ett stort utbud av speciella kurser och utbildningar, externt och internt. Men mycket handlar även om ens egen drivkraft att lära sig och utvecklas som pedagog.
Vad tycker du är det bästa med ditt jobb?
-Ibland så svänger det bara riktigt bra, och då blir jag lycklig.
Vad tycker du är det sämsta med ditt jobb?
-Det kan bli lite isolerat ibland eftersom jag har en ambulerande tjänst och jobbar mycket själv.
Senast publicerad av: Carola Körberg
- Luleå kommun, Barn- och utbildningsförvaltningen
- | 0920-45 36 14, 0920-45 39 78
- | buf.webbredaktion@skol.lulea.se
Ambassadörer
Intervju. Klicka på bilden.
Språkhjälp
Har du svårt att förstå vissa ord på webbplatsen eller vill du få det översatt till annat språk? Markera ordet och välj språk.
Hjälp
Hjälp