• Startsida
  • Näringsliv
  • Besöka Luleå

 Miljöhistoria

Tyskmagasinen


1911- 12 uppfördes träsliperiet i Karlshäll. Samtidigt bildades Luleå träsliperi AB. Företaget köptes 1917 upp av Baltiska Trävaruaktiebolaget och såldes därefter 1918 till AB Yttersfors-Munksund som slutligen blev Munksund AB.

Verksamheten i Karlshäll omfattade framställning av mekanisk pappersmassa ur granved. Slipmassan levererades vidare i huvudsak till engelska pappersbruk. Timmer flottades till Notviken via Luleälven och togs upp i anslutning till magasinen (de s.k. Tyskmagasinen). I renseriet barkades timret och barken fördes till barkdeponin. Efter barkning transporterades timret till sliperiet och infördes i processen, där veden pressades mot vattenbegjutna slipstenar och sönderdelades mekaniskt till så kallad slipmassa. Fiberhaltigt överskottsvatten leddes via en ledning ut i Notviken. Driften i träsliperiet pågick fram till 1962.

I trämagasinen lagrades slipmassan (ungefär halva årsproduktionen) i väntan på utskeppning. Detta på grund av att transportsäsongen var begränsad till 6 månader. Vid upptining möglade den lagrade slipmassan och av den anledningen introducerades 1952 en kemisk impregneringsmetod baserad på fenylkvicksilveracetat (pulpasan). Fenylkvicksilveracetat blandades sannolikt även direkt i massabingarna. Överblivet processvatten, med restträfiber, leddes via träledningar ut i Notviken Troligen användes fenylkvicksilveracetat även som slembekämpningsmedel i fiberavloppet från slipmassetillverkningen. Användningen av pulpasan som bekämpningsmedel fortgick fram till sliperiets nedläggning 1962.

Spår av den historiska verksamheten finns kvar än idag. På land i form av bland annat de gamla magasinsbyggnaderna, övriga grunder samt även barkdeponin. I Notviken förekommer även ett strandnära område med utspolade fiber (så kallade fibersediment) där förhöjda halter av kvicksilver har påvisats.