© Luleå kommun

Industrialiseringen

Början av 1700-talet


Med begreppet industrialisering anser man ofta, att en nyare tid med modernare förhållanden inträder i en bygd.
Om vi accepterar denna definition innebär det att industrialiseringen för Råneområdet inleds i början av 1700-talet.
Bergsbruket kom igång och dessutom finns två andra inslag, vattenkraftsutbyggnaden och skoproduktionen i Råneå. 
Bild på Meldersteins herrgård

Bergsbruk i älvdalen

På 1730-talet var en "industrialisering" i högsta grad aktuell i Övre Norrland.
Carl von Linné gjorde sin lappländska resa, inte bara för att titta på "blommor", utan med instruktionen, att både hitta mineraltillgångar, föreslå nya odlingsmetoder och främja en ekonomisk utveckling.

Vid samma tid aktualiserades fyndigheterna i Gällivare malmberg. Det vi idag kallar för gruvorna i Malmberget.
Denna exploatering krävde en förädling i närområdet och utförsel via kustens hamnar.
Råne älvdal blev därför aktuell, bl a som transportled mot kusten.

En viktig plats var Melderstein, uppkallad efter de två intressenterna Jonas Meldercreutz och Abraham Steinholtz.

I Melderstein startades hammarsmedjor 1741 och 1743 och en mulltimmerhytta eller masugn tillkom i Strömsund 1744.

För hela dalgången innebar detta att nya tankegångar och nya levnadssätt infördes. Främmande yrkesarbetare och högrestånds-kultur i Melderstein. Lönearbete och arrendatorer i dalgången, som skulle sköta malmforor, tillverkning av träkol och transporter rent allmänt.

Driften fortsatte med skiftande resultat och ständigt nya ägare fram till 1892.
Från 1825 och tre årtionden framåt var bruket i kunglig ägo. Carl XIV Johan hade köpt in hela Gällivareverken i vilket Melderstein ingick.

Bröderna Edfasts skofabrik 1930-talet - Bild från "Råneå-bilder från vår bygd" häfte nr 4

Skoindustrin

En helt annan verksamhet var läder- och skoindustrin.
Det hela började 1883, när Tave Lundin startade ett garveri i Råneå. Garveriet utökades till skofabrik med, som mest 100 anställda.
Denna verksamheten pågick till 1972, när fabriken brann.

I Råneå fanns också J P Vikströms skofabrik, Bröderna Edfasts skofabrik och G Jerns garveri, samt Bröderna Larssons skofabrik i Jämtön.

Rånebygden blev något av skofabrikscentrum, ibland kallat "Lilla Örebro" med hänsyftning till de många skoindustrier som en gång fanns i Örebro.
Skoepoken är numera historia även för Råneås del. Den inhemsk skotillverkningen har ersatts av billigare import. 

Arbetsstyrka utanför Lundins skofabrik troligen 1915

Råneå kraftverk

Med Råneå kraftverk, mitt i centralorten Råneå, vid norra forsen och i anslutning till Lundins garveri, är man definitivt inne i industrialiseringens epok.

Byggande av Råneå Kraftverk 1917 - fotograf: Ernst Lundin
Kraftverket stod klart i sin första del våren 1917, dvs under första världskriget med de hinder som detta innebar och som medförde brist på bl a fotogen för olika belysningskällor.
Ett andra aggregat byggdes och ett omfattande distributionsnät anlades inom dalgången, men också bl a till Gammelstad, Notviken och Sunderbyn.

Med tiden övergick verksamheten till renodlad distribution, dvs kraft köptes från Vattenfall medan kraftstationen stod still och var reserv.

Råneå socken har haft andra kraftstationer, t ex i Melderstein och vid Laxpataforsen i Vitån, båda anlagda 1918.