
1860-talet innebar en ny tid i förvaltningsavseende.
I Råneå hade strax efter sockenbildningen byggts en sockenstuga på kyrkplatsen. Det är ovisst när, men en sådan antyds 1696 under beteckningen "Råhneå ordinarie Tingsstad".
I sockenstugan hölls inte bara "sammanträden" och ting utan den fungerade också som församlingshem med husförhör och bröllop.
Sockenstuga revs 1937.
I Råneå förekom således sockenstämma under generationer. Befolkningen, i regel de besuttna männen i egenskap av bönder, samlades för att diskutera gemensamma frågor.
Frågor som att inrätta skolor, att svara för fattigvård och att anställa barnmorskor kunde vara ärenden som krävde beslut på sockennivå.

Den nya tiden med industrialisering, nya samhällsklasser, utvandring och förbättrade kommunikationer ledde till reformen med kommunal självstyrelse.
Grunden var framväxten av ett nytt samhälle, där stadsnäringar av olika slag kom att ersätta det genom århundraden dominerande jordbruket.
En jämförelse av de delar som idag räknas till Luleå Kommun, Råneå kommun, Nederluleå kommun och Luleå stad
År 1785 - befolkningstal
År 1850 - befolkningstal
År 1900 - befolkningstal
År 1990 - befolkningstal
År 1990 har Råneå kommun delats och den övre delen (ovanför Niemisel) tillhör Bodens kommun.

Råneå socken som 1654 hade lämnat den ursprungliga Luleå socken med centrum i Gammelstad, återförs till Luleå kommun vid årsskiftet 1968/69.
En delning av Råneå kommun var påtänkt redan från 1967, då Gunnarsbyn församling överfördes till Överluleås församlingar inom Boden kommun och Råneå församling till Nederluleå/luleå församlingar inom Luleå Kommun.
Förslag väckte mycken lokal diskussion, särskilt vad gäller att Niemisel skulle tillhöra Boden.
Från 1 januari 1969 är Råneå, Nederluleå och Luleå stad sammanförda till den nya enheten Luleå vidgade stad, som från 1971 kallas Luleå kommun. Niemisel ingår även from detta datum i Luleå kommun.