Ekonomisk och finansiell analys

Luleå kommun bedriver verksamhet i förvaltnings-, bolags- och stiftelseform. För att få en fullständig ekonomisk information om verksamheten upprättas en sammanställd redovisning. Koncernen Luleå kommun omfattar förutom kommunen med dess förvaltningar också aktiebolag. De största bolagen är Luleå Energi AB och Lulebo AB. Kommunkoncernens organisation framgår av organisationsschemat.

Årets resultat

Luleå kommun redovisade 2016 ett resultat på 143 mkr, vilket jämfört med 2015 var en försvagning med 148 mkr. Förändringen jämfört med föregående år beror till största delen på lägre realisationsvinster från försäljningar av samhällsfastigheter och vinster från försäljningar av tomträtter med 169 mkr. Årets resultat motsvarar 3,4 % av kommunens skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. Kommunens budget för 2016 byggde på ett resultat på 78 mkr, eller 1,9 % av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning.

Årets resultat för Luleå kommunkoncern uppgick till 569 mkr vilket är 546 mkr sämre än föregående år. Den största delen av förändringen kan hänföras till lägre realisationsvinter från försäljningar av fastigheter och tomrätter i det kommunala koncernbolaget Lulebo AB med 393 mkr samt i kommunen med 169 mkr.

Resultatanalys 2016

I årets resultat för kommunen ingick en vinst från försäljning av tomträtter med 111 mkr. Kommunens resultat exklusive vinst från försäljning av tomträtter uppgick därmed till 33 mkr eller 0,8 % av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning har ökat med 194 mkr jämfört med år 2015, en ökning med 4,8 %. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 341 mkr eller 9,1 % i jämförelse med föregående år. Den stora förändringen berodde på att under 2015 sålde kommunen samhällsfastigheter och tomträtter vilket medförde stora realisationsvinster som därmed minskade verksamhetens nettokostnader med 280 mkr. Exkluderas realisationsvinster och resultat från försäljning av tomträtter blev förändringen för verksamhetens nettokostnad mellan åren en ökning med 172 mkr eller 4,6 %. Utvecklingen av nettokostnadsandelen dvs. verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, statsbidrag och utjämning visar att utvecklingen av skattenettot är större än verksamhetens nettokostnader vilket är en förutsättning för att klara flera av de för kommunen uppsatta finansiella målen och upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Redovisas en nettokostnadsandel som ligger under 100 % har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. En nettokostnadsandel på 97-98 % kan betraktas som en god ekonomisk hushållning. Sett över en längre period tidsperiod, ges kommunen bättre förutsättningar för att klara av att finansiera investeringar med en högre del av egna medel.

Kommunkoncernens totala omsättning uppgick till 2 697 mkr (2 808 mkr) med ett resultat efter finansiella poster på 590 mkr (1 154 mkr). Kommunkoncernens soliditet var vid årsskiftet 58 % (55 %). De totala investeringarna under året uppgick till 1 146 mkr (849 mkr). Det goda ekonomiska resultatet beror främst på fastighetsförsäljningar till Heimstaden och Rikshem från det kommunägda fastighetsbolag Lulebo AB som under 2016 bidrog med 399 mkr att jämföra med 792 mkr 2015. Avkastningen på totalt kapital uppgår till 5,3 % för 2016 i jämförelse med 10,3 % 2015. Förändringen beror till del på resultatet mellan åren.

Specifikation om koncernbolagens resultat framgår i verksamhetsöversikten.

Finansnettot

Finansnettot i kommunens resultaträkning redovisar ett överskott på 36 mkr att jämföra med ett överskott 2015 på 38 mkr. Överskotten från jämförelseåren beror främst på utdelning från moderbolaget i kommunkoncernen, Luleå Kommunföretag AB, med 35 mkr. Räntekostnader för extern finansiering har i jämförelse med föregående år minskat med 2,5 mkr vilket främst beror på omläggning av ett långfristigt lån under början av 2016. I finansnettot ingår även räntekostnaden för kommunens pensionsskuld. 

Verksamhetens budgetavvikelse 2016

Årets resultat i jämförelse med budget visade ett överskott på 65 mkr för kommunen. Överskottet kan förklaras av nämndernas överskott på 58 mkr och ett positivt finansnetto med 25 mkr. Det möts av ökade kostnader i jämförelse med budget inom finansieringsverksamheten som visade ett underskott på 20 mkr. Detta kan främst hänvisas till att kostnaderna för kommunens pensionsåtagande överstiger budget med 24 mkr, utrangeringar av fastigheter med 8 mkr, ökade avskrivningar med 6 mkr vilket möts av högre vinster vid försäljning av tomrätter med 16 mkr än budgeterat. Mer detaljerad specifikation framgår av driftredovisningen som visas längre ned i detta avsnitt.

I Luleå Energikoncernen blev resultatet i elhandelsverksamheten bättre än budgeterat, i huvudsak beroende på lägre inköpspriser på el. I moderbolagets övriga verksamheter blev resultatet något bättre än förväntat. Totalt blev resultatet i moderbolaget 5,8 mkr högre än budget. Ovädret i början juni medförde stora kostnader för Luleå Energi Elnät AB, samtidigt som ökade intäkter från nyanslutningar har påverkat resultatet positivt. Totalt blev utfallet 3,0 mkr lägre än budgeterat. I koncernens övriga bolag Bioenergi AB, Lunet AB (samägt med Lulebo AB 50 %) och Lulekraft AB (samägt med SSAB EMEA AB 50 %) har det bara varit mindre avvikelser gentemot budget.

För intressebolaget Kalix Vindkraft AB (ägt till cirka 29 %) har de fortsatt låga priserna på el och elcertifikat påverkat bolaget negativt. Årets resultat hamnade under förväntningarna och bolagets värde har i bokslutet skrivits ned med 4,2 mkr. Luleå Energi-koncernens resultat för helåret 2016 blev 117,8 mkr, vilket är 3,3 mkr högre än budgeterat.

För Lulebo AB har arbetet med omställningen av organisationen fortsatt under 2016. Fullmäktige beslutade i juni 2015 om ett nytt ägardirektiv för bolaget, innebärande att Lulebo ska minska sin marknadsandel av hyresrätter i Luleå från drygt 70 % till mellan 45-55 % och bygga 1 000 lägenheter fram till år 2023. Lulebo sålde 22 fastigheter, innehållande cirka 1 600 lägenheter, 2015 och 2016 sålde bolaget 34 fastigheter, med cirka 1 400 lägenheter. Den 31 december 2016 uppgår marknadsandelen till ungefär 50 %. Enligt beslut i fullmäktige i augusti 2016 ska Lulebo fram till 1 juli 2017 ta ett delansvar för kommunens bosättningsuppdrag för personer som beviljats permanent uppehållstillstånd genom att upplåta de bostäder som behövs, upp till 25 % av bolagets lägenhetsomsättning.

Årets underhållskostnader uppgår till 94 mkr (104 mkr). Årets investeringar uppgår till 450 mkr (300 mkr). Av Lulebos investeringar utgör ungefär 100 mkr köp av mark som tidigare varit tomträtter.

Årets resultat efter finansiella poster uppgår till 454 mkr (814 mkr). I årets resultat ingår ett nettoresultat av försäljning av fastigheter till Heimstaden och Rikshem m fl på cirka 399 mkr (792 mkr).

Investeringar och likviditet

Luleå kommuns samlade nettoinvesteringsvolym under 2016 uppgick till 535 mkr vilket är en ökning mot föregående år med 140 mkr men är 355 mkr lägre i jämförelse mot budget. I begreppet nettoinvesteringar menas nettot mellan investeringar, investeringsinkomster och försäljningsinkomster. Kommunen har under ett antal år tillbaka legat på en hög nettoinvesteringsnivå i förhållande till skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. Det har medfört att, med undantag för 2015 som innehöll stora försäljningsinkomster, det finansiella målet om nettoinvesteringars andel ej bör överstiga 10 % av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning inte har uppnåtts. För att långsiktigt kunna upprätthålla en god självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar bör nettoinvesteringarnas andel inte överstiga 10 % såsom det långsiktiga finansiella målet är uppsatt. Kassalikviditeten och soliditeten har påverkats negativt under en 5 års period med undantag för det år som under perioden innehåller större försäljningsinkomster. Sett på en längre tidsperiod där nettoinvesteringsandelen ligger på höga nivåer >10 % och nettokostnadsandelen ligger runt 100 % kommer inte investeringarna kunna finansieras med skatteintäkter och investeringsinkomster fullt ut. Det ger en försvagning av kommunens finansiella handlingsberedskap inför framtiden.

Nettoinvesteringarna inom kommunkoncernen uppgick under året till 1 146 mkr (849 mkr), 297 mkr högre än föregående år. Kommunen står för merparten av nyinvesteringarna men även Lulebo AB och Luleå Energikoncernen står för betydande investeringar. Mer detaljerad specifikation av kommunens investeringar framgår av investeringsredovisningen i förvaltningsberättelsen. Kommunkoncernen kommer att ha fortsatt hög investeringsnivå de kommande åren. Den främsta anledningen till ökningen är de investeringsbehov som uppstår för att öka bostadsbyggandet och därmed stimulera befolkningstillväxten.

Inom kommunkoncernen används ett koncernvalutakontosystem vilket innebär att kommunen eller bolagen kan ta del av kommunkoncernens samlade likviditet vid behov. Under 2016 har bolagen visat en bra likviditet och bidrar därmed till koncernvalutakontosystemet. Till koncernvalutakontosystemet är det kopplat en checkkredit som kan nyttjas vid en kortsiktig likviditetsbrist för kommunkoncernen.

Resultat jämfört med tidigare år (mkr)‌

År:

2012

2013

2014

2015

2016

Kommunen

91

85

25

291

143

Koncernen

218

166

118

1115

569

Nettoinvesteringar (mkr)‌

År:

2012

2013

2014

2015

2016

Kommunen

621

637

494

395

535

Koncernen

864

1056

1014

849

1142

Femårsöversikt





År:

2012

2013

2014

2015

2016

Kommunen






Utveckling av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning, %

2,3

4,2

2,5

2,9

4,8

Utveckling av verksamhetens netto-kostnader, %

3,6

3,3

4,8

-3,1

9,1

Nettokostnadsandel*

98,2

97,3

99,5

93,7

97,5

Årsresultatets andel av skatter, statsbidrag och utjämning (mål: 2%)

2,5

2,2

0,6

7,2

3,4

Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning (mål: 10%)

17,0

16,7

12,7

9,8

12,7

Kommunal skattesats (mål: oförändrad)

22,5

22,5

22,5

22,5

22,5

Soliditet enligt balansräkningen (mål: oförändrad)

68

66

67

69

68

Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser

31

29

33

37

39

Kommunkoncernens soliditet enligt balansräkningen

50

50

49

55

58







 *Verksamhetens nettokostnader/(skatteintäkter+statsbidrag+utjämning)

Mål för god ekonomisk hushållning

Luleå kommuns ”Policy för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv” är utformad för att svara upp mot kommunallagens krav på riktlinjer om god ekonomisk hushållning. Avstämningen av god ekonomisk hushållning görs av kommunfullmäktige i samband med behandlingen av strategisk plan och budget, delårsrapport och årsredovisning.

För att nå en god ekonomisk hushållning har kommunen definierat långsiktiga finansiella mål och riktlinjer, finansiella mål för budgetåret samt mål och riktlinjer för verksamheten. Finansiella mål för budgetåret formuleras inom ramen för Luleå kommuns årliga budgetprocess. I kommunfullmäktiges policy för god ekonomisk hushållning har följande långsiktiga finansiella mål fastställts.

  • En balanserad budget och flerårsplan utan skattehöjning.

Utfallet för 2016 är att målet har uppnåtts för en flerårsplan utan skattehöjning. Dock uppnås målet inte för en balanserad budget för flerårsplanen 2017-2019.

  • Årsresultatets andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till minst 2 %.

Utfallet för 2016 visar att målet har uppnåtts genom att årsresultatets andel uppgick till 3,4 % (7,2 %). Prognosen under planeringsperioden 2017-2019 är 0,4, 0,9 och 0,1 %. Den långsiktiga målsättningen uppnås under 2016 men inte under resterande del av planperioden.

  • Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag bör ej överstiga 10 %.

Utfallet för 2016 visade att andelen uppgick till 12,7 % (9,8 %) och målet har därmed inte uppnåtts under året. De planerade investeringarna för åren 2017-2019 uppgår totalt till 2 492 mkr. Den genomsnittliga investeringsnivån under planeringsperioden ligger därmed på 19 % av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning vilket är 9 % högre än uppställt mål. Den långsiktiga målsättningen uppnås därför inte under planperioden.

  • Soliditeten ska vara oförändrad.

Nettoinvesteringarna kan inte helt finansieras med egna medel därför påverkas soliditeten negativt och har under 2016 minskat med 1,4 procentenheter mot föregående år. Under planeringsperioden 2017-2019 beräknas soliditeten minska ytterligare eftersom investeringsnivån fortsatt kommer vara hög och nettokostnadsandelen beräknas ligga över 100 % vilket medför att investeringarna kommer att finansieras med externa lån och att målet kring en oförändrad soliditet inte därför kommer att kunna uppnås.

Kommunstyrelsen har i styrkortet formulerat följande finansiella målområde för 2016 som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.

  • Mål för att bedriva verksamheten inom angivet kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag).

Målet får anses uppnått då kommunens resultat blev 143 mkr och nämndernas överskott mot budget uppgick till 58 mkr samt att bolagskoncernens resultat uppgick till 569 mkr. 

Balanskravsutredning med resultatutjämningsreserv (RUR)

Det lagstadgade balanskravet är en resultatmässig miniminivå som innebär att årets totala intäkter måste vara högre än de totala kostnaderna. Om ett underskott uppstår efter balanskravsutredning så måste detta kompenseras med överskott inom en treårsperiod. Vid beräkning av balanskravsresultatet ska vissa resultatposter inte tas med, exempelvis realisationsvinster på anläggningstillgångar.

Enligt Luleå kommuns riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv får den del av årets resultat som efter balanskravsjusteringar, överstiger 1 % av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning avsättas till en resultatutjämningsreserv. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, får det resultat som överstiger 2 % avsättas.

Medel från RUR kan användas om två kriterier är uppfyllda:

  • Förändringen av årets underliggande skatte-underlag i riket understiger den genomsnittliga utvecklingen de senaste 10 åren (enligt Sveriges kommuner och landstings beräkningar)
  • Balanskravsresultatet är negativt.

Medel från RUR får i så fall användas för att nå upp till ett nollresultat.

Balanskravsutredning


Mkr

2016

Årets resultat

143,0

samtliga realisationsvinster

-0,0

Årets resultat efter balanskravsjusteringar

143,0

medel till resultatutjämningsreserv

-101,0

Årets balanskravsresultat

42,0

 

Kommunens resultat enligt avstämning mot balanskravet uppgick för 2016 till 143 mkr och uppfyllde således kommunlagens balanskrav med god marginal. Klassificeringen av försäljning av tomträtter redovisas som försäljning av omsättningstillgång och ingår därför ej i avdraget för realisationsvinster. Kommunen har reserverat totalt 297,5 mkr till denna reserv vid tidigare år.

Känslighetsanalys resultateffekt

Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer. Några exempel som påvisar detta är:

Känslighetsanalys


Mkr

2016

Utdebitering (skatteintäkt), förändring med 1 krona, +/-

160,0

Befolkningsförändring med 100 personer, +/-

5,0

Löneökning med 1%, -

28,0

Ökad upplåning med 100 mkr, -

1,0



 

Soliditet och skulder

Soliditet beskriver hur stor andel av de totala tillgångarna som är finansierade med egna medel. Kommunens soliditet uppgår i bokslutet till 67,9 % vilket är en minskning med 1,4 procentenheter jämfört med föregående år. Minskningen beror till stor del på en hög investeringsnivå som överstiger självfinansieringsgraden och finansieras därför av externa medel. Under planeringsperioden 2017-2019 beräknas soliditeten minska ytterligare eftersom investeringsnivån fortsatt kommer vara hög och nettokostnadsandelen beräknas ligga över 100 % vilket medför att investeringarna kommer att finansieras med ytterligare externa lån.

Kommunkoncernens soliditet uppgår till 58 % vilket är en ökning med 3 procentenheter (6 procentenheter) jämfört med föregående år. Den positiva förändringen för kommunkoncernen beror på stora försäljningsinkomster i Lulebo AB som behållits inom koncernen för att på sikt användas till för kommunkoncernens kommande investeringar.

Kommunens totala skulder och avsättningar uppgår vid årsskiftet till 2 098 mkr (1 901 mkr) varav 258 mkr (238 mkr) avser pensionsåtagandet inkl. löneskatt. Kommunens totala skulder och avsättningar har ökat med 197 mkr jämfört med föregående år.

Skulder och avsättningar, mkr‌

År:

2012

2013

2014

2015

2016

Skulder och avsättningar:

1720

1960

2005

1901

2098

 

Pensionsförpliktelser

År 1998 avsattes 150 mkr av kommunens likvida medel till en långsiktig extern kapitalförvaltning för att möta framtida pensionsutbetalningar. Vid årsskiftet var medlen i sin helhet 333 mkr (326 mkr) återlånade för att minska kommunens upplåningsbehov. Pensionsförpliktelserna redovisas sedan 1998 enligt den lagstadgade blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 inte skuldförs utan redovisas som ansvarsförbindelse. Denna ansvarsförbindelse uppgår till 1 526 mkr (1 594 mkr), vilket var en minskning med 68 mkr (61mkr) jämfört med 2015. Löneskatten (ansvarsförbindelse) minskade med 17 mkr (14 mkr) och uppgår till 370 mkr (387 mkr). Pensionsförpliktelserna har beräknats av Kommunernas Pensionsanstalt, KPA. I kommunens balansräkning uppgår pensionsavsättning till 252 mkr (232 mkr) och en mindre del av pensionsförpliktelsen tryggas årligen genom försäkring.

Kommunens samlade redovisning av pensionsmedelsförvaltningen framgår i nedanstående tabell (mkr):

Pensionsmedelsförvaltning



Mkr

2015

2016

Pensionsförpliktelser i balansräkningen inkl. löneskatt

232,0

252,0

Pensionsförpliktelser som ansvarsförbindelseinkl. löneskatt

1 981,0

1 896,0

Summa pensionsförpliktelser

2 213,0

2 148,0

Ej finansierade pensionsförpliktelser

2 213,0

2 148,0

 

Avslutande kommentar

Årets resultat för kommunen innebar att kommunens ekonomiska marginaler stärktes under året. Dock ska man ha i beaktande att resultatet innefattar vinster från försäljningar av fastigheter och tomträtter med 111 mkr (280 mkr). Exkluderas dessa poster lever inte kommunens resultatnivå upp till målet för god ekonomisk hushållning på 2 %, vilket innebär en risk längre fram i tiden för de år kommunen inte väljer att sälja ut tillgångar. Relativt låga resultat innebär också att kommunen minskar sina möjligheter att nå soliditetsmålet. De närmsta åren förväntas bli finansiellt tuffa för Luleå kommun, eftersom kommunen liksom många andra kommuner står inför utmaningar som stora investeringsbehov och stegrande behov hänförliga till positiva befolkningsförändringar. Detta innebär att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka betydligt snabbare än tidigare. En utmaning är hur mycket av investeringarna som ska finansieras via skatteintäkter respektive externa lån. Detta kan i sin tur få konsekvenser och påverka utrymmet för att finansiera kommunens löpande drift i form av löner, lokaler m.m. För att klara av att uppfylla kommunens mål för god ekonomisk hushållning har kommunen för nästkommande budgetår och planperiod föreslagit en rad åtgärder för att se över nettoinvesteringar och nettokostnadsandelen för att komma i en mer långsiktig balans för god ekonomisk hushållning men samtidigt tillmötesgå de utmaningar kommunen står inför.


Driftsredovisning, kommunen




Mkr

Utfall, netto 2016

Budget, netto 2016

Avvikelse mot budget 2016

Utfall, netto 2015

KS/Kommunledningsförvaltning

-186,0

-209,0

23,0

-183,0

KS/Arbetsmarknadsförvaltning

-98,0

-99,0

1,0

-96,0

KS/Räddningsnämnd

-53,0

-53,0

0,0

-52,0

KS/Kollektivtrafik

-90,0

-93,0

3,0

-84,0

Barn-och utbildningsnämnd

-1 686,0

-1 702,0

16,0

-1 638,0

Fritidsnämnd

-197,0

-198,0

1,0

-194,0

Kulturnämnd

-106,0

-111,0

5,0

-101,0

Miljö- och byggnadsnämnd

-22,0

-22,0

0,0

-21,0

Socialnämnd

-1 561,0

-1 562,0

0,0

-1 525,0

Stadsbyggnadsnämnd

-229,0

-238,0

9,0

-228,0

Övriga nämnder





Delsumma nämndernas utfall

-4 236,0

-4 294,0

58,0

-4 125,0






Finansförvaltning exkl skatter, statsbidrag, utjämning och finansiella poster:

134,0

153,0

-19,0

364,0

varav:





Pensioner, löneskuld och arbetsgivaravgift

-992,0

-941,0

-51,0

-899,0

Kommunstyrelsens anslag för EU-projekt

0,0

0,0

0,0

0,0

Kommunfullmäktiges medel för oförutsedda behov

0,0

-2,0

2,0

0,0

Kommunstyrelsens medel för oförutsedda behov

0,0

0,0

0,0

0,0

Medel för strategiska utvecklingsinsatser

0,0

-7,0

7,0

0,0

Realisationsvinster/-förluster m.m.

-8,0

0,0

-8,0

145,0

Resultat försäljning omsättningstillgångar

111,0

95,0

16,0

135,0

Internt återförda kostnader

1 334,0

1 312,0

22,0

1 292,0

Avskrivningar

-311,0

-304,0

-6,0

-309,0

Verksamhetens nettokostnader

-4 102,0

-4 141,0

39,0

-3 761,0

Skatter

3 773,0

3 782,0

-9,0

3 587,0

Statsbidrag och utjämning

436,0

425,0

10,0

427,0

Finansiella intäkter

43,0

41,0

2,0

49,0

Finansiella kostnader

-7,0

-30,0

23,0

-11,0

Årets resultat

143,0

78,0

65,0

291,0

 


Investeringsredovisning, kommunen




Mkr

Redovisning 2016

Reviderad budget 2016

Avvikelse mot reviderad budget 2016

Budget 2016 i strategisk plan

KS/Kommunledningsförvaltning

25,1

6,2

-18,9

6,2

KS/Arbetsmarknadsförvaltning

0,6

1,7

1,1

1,4

KS/Räddningsnämnd

2,0

12,3

10,3

0,7

Barn-och utbildningsnämnd

8,5

27,5

19,0

27,5

Fritidsnämnd

2,8

26,8

24,0

10,0

Kulturnämnd

1,7

1,9

0,2

1,6

Miljö- och byggnadsnämnd

0,2

0,8

0,6

0,0

Socialnämnd

8,4

14,2

5,8

9,0

Investeringar i fastigheter och teknisk infrastruktur





Stadsbyggnadsnämnden

431,2

687,4

256,2

530,7

varav:





- Friköp bostadshus och industritomter

-118,9

-120,4

-1,5


- Utbildnings- och förvaltningskostnader

48,9

96,8

47,9


- Omsorg, kultur och fritidslokaler

50,2

104,9

54,7


- Gator och vägar

50,2

59,9

9,7


- Parker

20,0

19,1

-0,9


- VA

171,2

256,7

85,5


- Övrigt stadsbyggnadsförvaltningen

24,7

35,0

10,3


-Lokaler för sysselsättning och invandrarservice

0,1

4,0

3,9


- Barn- och utbildningslokaler

139,1

136,2

-2,9


- Idrotts- och fritidsanläggningar

0,0

27,8

27,8


- Kultur- och bibliotek

0,0

0,0

0,0


- Omsorgslokaler

45,7

67,4

21,7







Exploateringsverksamhet

54,2

142,4

88,2

140,2

varav:





- Arbetsplatsområden

3,0

52,3

49,3


- Bostadsområden

51,2

90,1

38,9


Summa nettoinvestering

534,7

921,2

386,5

727,3