Vanliga frågor

• Bostad

• Droger

• Hälsa

• Identitet

• Kost

• Krissituation

• Mobbning/Kränkning

• Motion

• Sex/Kärlek

• Sjukdom/Olycka

• Självförtroende

• Stress/Krav

Bostad

Lulebo

Annonstidningen

Kuriren

NSD

Om du ska flytta till en annan kommun och studera; ta kontakt med den nya kommunen och fråga om råd angående studentboende. Om du inte kan bo kvar hemma för att du har en jobbig hemsituation, ska du vända dig till socialförvaltningen . Du kan också kontakta din skolkurator så kan han/hon hjälpa dig med denna kontakt.

Vad säger lagen? Om du är under 18 år bestämmer dina vårdnadshavare var du ska bo. Om du hunnit fylla 18 men ej 20 och fortfarande läser på gymnasienivå, är dina föräldrar fortfarande skyldig att försörja dig. Detta innebär att möjligheten att få olika typer av bidrag är begränsade. »upp

Droger

Alkoholkonsumtionen har ökat i Sverige de senaste åren, vi har en liberalare syn och det medför att vi dricker mer generellt sett. Som ung vill man ibland testa gränser och exempelvis dricka sig berusad. För några kan det bli ett dåligt mönster som kan vara svårt att bryta, plötsligt hamnar man inom riskzonen för att fasta i ett missbruk eller få skador.
I Sverige är det förbjudet att använda narkotika. De allra flesta människor vet att narkotika är mycket farligt och tar avstånd från det. Andra testar narkotika, exempelvis hasch och fastnar för det.

En stor fara med alkohol eller narkotika är att det blir ett hinder för en bra utveckling. Som ung tar man också mer skada av alkohol och droger än vuxna. Nyare forskning hävdar att man inte ska dricka sig berusad förrän hjärnan mognat färdigt, d.v.s. i 20-25 års åldern!
Eftersom tobak inte får säljas till personer under 18 år, är signalen att ungdomar inte ska röka eller snusa. Rökning är förbjuden, både i skolbyggnaden och på skolgården. OBS detta gäller också i närheten av ingångarna till de enheter som saknar egentlig skolgård!

Om du är orolig för ditt eget sätt att dricka alkohol eller det handlar om narkotika: Bär inte på det själv, utan prata med någon vuxen. kanske handlar din oro istället om någon familjemedlem eller en kompis? Prata gärna med oss på elevhälsan. Vi har stor mycket kunskap om alkohol och droger. Du kan också tala med någon annan vuxen på skolan eller på din fritid, som du har förtroende för. Ungdomsmottagningen och Socialförvaltningen är också verksamheter som kan hjälpa dig.
Om du behöver råd och stöd för rök- eller snusavvänjning, kontakta skolsköterskan. Diplomerade tobaksavvänjare finns på Kv Kungsfågeln, Lärkan och Örnen.

Här kan du som förälder ladda ner ett pdf dokument som beskriver kännetecken på drogmissbruk samt vem du kan kontakta vid ytterligare frågor.

Drogpolicy i Luleå Gymnasieskola

»upp

Hälsa

För att må bra på lång sikt krävs att du investerar i din egen hälsa. Det du sår i unga år skördas i medelåldern och ålderdomen. Utsätts din unga kropp och själ för stora påfrestningar svarar den förr eller senare med sjukdomar. Lite sömn, dålig mat, för lite rörelse, för lite lek och för mycket allvar leder till sämre hälsa på sikt.

Mat som är bra för kroppen ger dig energi och gör dig redo för ansträngningar. Bra matvanor håller kroppen vid frisk och huvudet alert. Du orkar mer både fysiskt, och mentalt.
Vila och avslappning återhämtar kroppen och gör själen redo för nya utmaningar. För lite vila gör dig mottagligare för infektioner. Du blir också lättare irriterad och känsligare på alla vis. Den som inte sover på flera dygn tappar till slut förståndet, hjärnan behöver få "stänga av" ibland för att fungera.

Rörelse bygger upp kroppen - förutsatt att den är varierad och anpassad efter dig själv. Du blir piggare och mindre stressad om du motionerar i någon form.

Förutom de fysiska behoven behöver du också trygghet, kärlek, glädje, och gemenskap. Du behöver trivas och känna mening med livet. Du befinner dig i starten av ett långt liv, och både kropp och själ ska må gott!  

Om du har frågor om hälsa, kost eller motion ska du vända dig till skolsköterska på din enhet. »upp

Identitet

,

Vi i elevhälsan kan vara en samtalspartner om man har sådana här funderingar. »upp

Kost

Tallriksmodellen: Fyll upp en knapp fjärdedel av tallriken med fisk, kött, ägg, eller andra proteinrika livsmedel. Resten av tallriken fylles dels med grönsaker, rotfrukter, frukt och dels med kolhydrater som potatis, ris, pasta och bröd. Om du sportar eller rör dig mycket tar du mest av pasta, ris, potatis och bröd. Sitter du mycket stilla behöver du inte lika mycket energirik mat och kan istället lägga upp mer av grönsakerna. Med tallriksmodellen i bakhuvudet är det enkelt att äta bra. 

Bra att veta:
GRÖNSAKER, FRUKT, ROTFRUKT OCH BÄR
Dessa är viktiga källor för olika vitaminer och mineralämnen samt kostfibrer. Forskningen visar alltmer övertygande data om den stora betydelsen att äta mycket grönsaker, rotfrukter och frukt.

PASTA, BRÖD, POTATIS och RIS- KOLHYDRATRIKA LIVSMEDEL
Dessa livsmedel hör till våra bästa kolhydratkällor. Eftersom det är bra om vi får det mesta av vår energi från kolhydrater är det inte svårt att förstå varför en stor del av tallriken bör fyllas med just potatis, ris, pasta, bröd.  

KÖTT; FISK och ÄGG- PROTEINRIKA LIVSMEDEL
Protein används som byggstenar så att vi kan växa och förnya våra celler. De kan dessutom bidra med vitaminer och mineralämne. Kött innehåller mycket järn, vilket många unga tjejer får alldeles för lite av. Andra bra proteinkällor är mjölk, ärtor och bönor.

Fler frågor: Om du vill ha kostråd kan du med förtroende vända dig till din skolsköterska, tycker du att du är för smal eller för kraftig eller har du andra frågor; hör av dig! Din skolsköterska kan också hjälpa dig vidare till en specialist om det finns skäl till det. Om du har funderingar kring vegan- eller, laktovegetariskkost kan du också vända dig till skolsköterskan. Skolsköterskan skriver också kostintyg om du behöver det! »upp

Krissituation

Vi reagerar individuellt olika men några vanliga reaktioner är:
Initialt kan man hamna i en chock man upplever skräck, förvirring och overklighetskänslor som "det har inte hänt". Man kan få svårt att koncentrera sig och minnas saker.
Efter ett tag kommer man in i reaktionsfasen där man börjar bli medveten om vad som verkligen hänt. Många känslor kan välla fram.
Så småningom börjar man införliva det som hänt, får klart för sig den nya situationen och vilka konsekvenser det får för egen del - Bearbetningsfasen.
Efter ytterligare en tid kan man anpassa sig till sitt nya liv och börjar känna sig nöjd med situationen - nyorientering. Vid en kris är det viktig med stöd från andra. Ibland behöver man experthjälp.

Var kan man vända sig om man hamnat i en krissituation?

PBU-mottagningen

Skolans kris- och stödgrupp

Mobbning/Kränkning

Kränkning innebär en enstaka handling medan mobbning innebär kränkningar vid flera tillfällen. Det är den utsatte som avgör om en handling innebär en kränkning. Skolan är att betrakta som vilken annan arbetsplats som helst. Det är olagligt att utsätta en människa för kränkande behandling och detta finns reglerat i olika lagar och föreskrifter, för skolans del i exempelvis skollagen. Där står bl.a. att den som arbetar inom skolan:"... aktivt ska motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden."

Hedersrelaterat våld/kränkning:
Finns det någonting du skulle vilja göra men inte får?
Finns det någonting du tvingas göra men inte vill?
manskligarattigheter.gov.se
elektra.nu

Skolan har ett stort ansvar att arbeta förebyggande och att utbilda personal inom detta område. Det handlar om att alla måste hjälpa till för att skapa en bra arbetsmiljö, där både elever och personal kan trivas och utvecklas. Både personal och elever måste lära sig att tolka olika varningssignaler, som kan bero på mobbing, så den som blir utsatt får hjälp.
Det är rektor som är ytterst ansvarig när det gäller handhavande av mobbningärenden, men elevhälsan är oftast också inblandad.   »upp

Motion

En halv timmes måttlig fysisk aktivitet per dag är tillräckligt för att minska risken för många framtida sjukdomar. Det är därför viktigt att du är med på skolidrotten och gärna tränar någonting två till tre gånger i veckan. Försök hitta en träningsform som du trivs med: bandy, step-up, promenader, styrketräning mm. Det finns mycket att välja på!

Det är du själv som avgör om du ska träna och hur. Du kan välja att låta bli. Du kan välja att träna lite eller mycket, sällan eller ofta. Allra viktigaste är att bry sig om sin kropp och vara snäll mot sig själv. Kom ihåg att äta ordentligt om du tränar ofta! Annars bryter du ner din kropp istället för att bygga upp den!

Vänd dig med förtroende till din skolsköterska hon hjälper dig med motionstips, kostråd och funderingar. Hon hjälper dig också att anpassa idrotten på skolan om det av något skäl är jobbigt för dig att delta! »upp

Sex/Kärlek

Hos skolsköterskan kan du köpa kondomer till bra pris, övriga preventivmedel måste du vända dig till ungdomsmottagningen eller preventivmedelsrådgivningen på din vårdcentral för att få hjälp med.

Om du är osäker på något när det gäller din sexualitet; att du är oskuld, du tror du har för mycket eller för lite sex, homosexualitet, funderingar över din kropp eller dess funktioner, eller något annat, kan du också vända dig till elevhälsan eller till ungdomsmottagningen för att få svar på dina frågor.

Om du är orolig för att du blivit gravid eller om du tror att du smittats av någon könssjukdom, kan du kontakta din skolsköterska eller ungdomsmottagningen. Hos skolsköterskan kan du bl.a. göra graviditetstest. »upp

Sjukdom/Olyckor

Kris- och stödgrupp.
Vid en svår olycka eller annan krissituation i skolan, aktiveras den lokala kris- och stödgruppen. Den består av representanter från elevhälsan, rektor, skolkyrkan samt särskilt utvalda lärare. Gruppens uppgift är att stötta drabbade och deras anhöriga/närstående i den akuta situationen. Gruppen kan också lämna information om vad som hänt till oroliga anhöriga och media. Om något hänt och du vill ha information, ska du ringa Luleå Kommuns växel, 0920-45 30 00, de har numret till gruppen. När krisgruppen aktiveras upprättas också ett kriscentrum på skolan. Hit kan man komma om man vill ha fortlöpande information och stöd.

Första hjälpen?
Om du vill lära dig mer om första hjälpen, kontakta Röda korset. Du kan vända dig till din skolsköterska som bl.a. håller hjärt-lungräddnings undervisning i skolan.

Sjukanmälan? Om du är sjuk och stannar hemma p.g.a. detta, ska du sjukanmäla dig hos din mentor eller via webben (skola24) Inloggning till denna tjänst får du via mentor. OBS! Man kan inte sjukanmäla sig i efterhand. »upp

Självförtroende

Om du tycker att ditt självförtroende påverkar din vardag på ett negativt sätt, kan du kontakta någon av nedanstående yrkesgrupper för att prata om situationen och få vägledning. »upp

Stress/Krav

Vi reagerar olika på stress. För vissa kan det ta sig uttryck i fysiska symtom som t.ex. muskelspänningar, huvudvärk, hjärtklappning eller magont. Psykiska symtom som ångest, oro och sömnproblem kan också förekomma.

Om en stressad situation pågått en längre tid, kan det bli "obalans i systemet" vilket t.ex. kan leda till att kroppen blir mottagligare för infektioner.

Om din studiesituation känns pressad kan du kontakta elevhälsan och även begära hjälp med studieplaneringen hos din mentor eller studie- och yrkesvägledare. »upp