Nu bygger vi nytt! Besök vår utvecklingsblogg!länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Länk till Luleå kommuns startsida
Senast uppdaterad: 2010-12-13

Fyra i en

Denna utställning skiljer sig lite grann från tidigare, nu är det nämligen personalen på stadsarkivet som fått välja ut fotografier och skapat en egen utställning som sedan tillsammans bildat utställningen "Fyra i en".

Lundins skor
producerad av Rose-Marie Olsson

Lundins fabriksområde i Råneå under blomstringstiden på 1920-talet.
Lundins fabriksområde i Råneå under blomstringstiden. Som mest fanns det fem stora skofabriker i samhället vilka sjöd av aktivitet och enbart Lundins hade som mest bortåt 150 anställda. Det är inte för inte som Råneå kallades "Lilla Örebro". Lundins glanstid inföll på 1930- och 1940 talen. Antalet anställda på Lundins skofabrik växte successivt under de första decennierna efter att rörelsen startades 1883. Vid slutet av 1800-talet hade firman ett femtiotal anställda. 1917 hade de blivit över hundra.
 
Närmast framför den vita trevåningsbyggnaden som är själva skofabriken ligger tre garverier på rad. De försåg fabriken med allt läder den behövde. Framför dem finns ett kraftverk som drev kvarnen samt garverierna och kunde leverera ljus till Rånbyn, Böle, Prästholm och Niemiholm sedan det byggts om 1920. Man förstår att det var ett tekniskt framsteg att ha fått ljus och att något år senare då elproduktionen ökats, kunna koka kaffe och gröt med elektricitet, även om den kostade en 10-öring/kWh. Den höga byggnaden till höger är en kvarn. Med dåtida Råneå-mått var både fabriken och kraftverket gigantiska byggen.

Foto: Okänd
Tid: 1920-talet

Interiörbild från fabriken på 1920-talet.Foto: Jim Björnlund.
Interiörbild från fabriken på 1920-talet.Foto: Jim Björnlund.
Interiörbild från fabriken. Från vänster på övre bilden: Verkmästare J P Wikström, L A Ström och Nyberg. Även på undre bilden syns J P Wikström till höger. 
 
År 1916 kom Johan Peter (J P) Wikström (1876-1943) som verkmästare i tjänst hos Lundins Skofabrik, vilken befattning han hade till 1931. Tre av hans fyra söner Gustaf, Oskar och Sten hade varit till USA men när Tave Lundin nekade dem anställning vid deras återkomst, etablerade sig Wikström som egen företagare tillsammans med sönerna. Genom sina erfarenheter från USA kunde man satsa på finskomakeri, till skillnad från de andra fabrikörerna som i huvudsak var inriktade mot bruksskor. Sko-Wikströms ridstövlar blev kända över hela landet som kvalitetshantverk. Det som blev Sko-Wikströms stora artikel var Norrbottens-Näbban. Sko-Wikström var den sista skofabriken i Råneå då den stängde för gott 1975.
Foto: Jim Björnlund
Tid: 1920- talet
Tave Lundin med jaktkamrater hemkomna från en lyckad jakt på Bockön.
Tave Lundin med jaktkamrater hemkomna från en lyckad jakt på Bockön. Från vänster ses grosshandlare Carl Riström, fabrikör Gustaf E Jern, driftschef Axel Steinvall, fabrikör Hugo Lundin och fabrikör Tave Lundin (jaktvärd). Bilden är tagen på Tavegården. Som prydnad på tomten kan man till vänster på bilden se ytterhöljet till en marin-mina från första världskriget. Under en tid vajade den gamla tyska flaggan överst på minan. Minan är fortfarande (2010) kvar i Råneåområdet.
 
Carl Riström (1850-1936) var affärsman. Han var också kommunalman och riksdagsman.
 
Gustaf E Jern (1872-1958), som ursprungligen kom från Stockholm, hade ett garveri i Råneå som var i drift från 1922 till slutet av 1950-talet. Hans firma sålde färdiga produkter som skor, handskar och seldon till grossister och detaljister i norra Sverige. Varorna tillverkades inte på plats i garveriet, utan av hantverkare i trakten som tog hem material och sedan överlämnade färdiga produkter tillbaka till garveriet.
 
Axel Steinvall (1882-1945) var driftchef för Råneå Kraftverk och ledamot i vägstyrelsen och byggnadsnämnden.
 
Hugo Lundin (1887-1977) var brorsbarn till Tave Lundin och delägare i firman Lundin & Co från 1915. Han var ordförande i kommunalfullmäktige, vice ordförande i Norrbottens läns elektricitets-förening och ordföranden i styrelsen för Råneå Elektriska Kvarn AB. Hugo var gift med Taves dotter Berta (1892-1972).

Foto: Okänd
Tid: omkring 1920

Bild från Lundins sko-utställning i Stockholm 1930.
På en utställning i Stockholm 1930 visade Lundin & Co upp en del av sina varor i en monter. Sortimentet bestod av flottningsstövlar, handskar, näbbskor, lågskor och kängor.
 
Under sin storhetstid kallades Lundins Skor i Råneå för världens största näbbskofabrik. Skor från Lundins fanns till försäljning över hela landet. I Norrbottens-Kuriren kunde man läsa att den kända skådespelerskan Greta Garbo trippade omkring i skor som tillverkats av Lundins i Råneå. Modellen hette Lappkajsa och var utformad av verkmästare J P Wikström.
Foto: Okänd
Tid: 1930

Stämningsbilder genom livet
producerad av Ann-Charlotte Alvhult

Min tanke med utställningen är att visa bilder som skildrar livet, födelse och död. Och några bilder som visar olika tillfällen genom livet. Det går lite upp och lite ner.
Det viktiga för mig är att det finns en stämning som tilltalar mig i bilderna och som jag hoppas att betraktaren också skall känna.
Färgbilden i mitten är menad att bryta av. Den symboliserar glädje och färg - livets höjdpunkt om man så vill.

Tilda Björk med sonen Ernst i famnen, Jämtön.Foto:Kamrer Agabus Björk
Tilda Björk med sonen Ernst i famnen, Jämtön.

Foto: Kamrer Agabus Björk
Tid: början av 1900-talet

Brudparet Erik och Rut Sundberg år 1913.
Brudparet Erik och Rut Sundberg, f Hoffner.

Foto: Okänd
Tid: 1913

Fiskare i sina båtar från Småskär på 1920-talet.Foto:Linjeförman John Bergbom.
Fiskare i sina båtar från Småskär.

Foto: Linjeförman John Bergbom
Tid: 1920-talet

Familj från Klöverträsk år 1927.Foto:Johan Bergström.
Familj från Klöverträsk.

Foto: Johan Bergström
Tid: 1927

Slåtter hos Björks i Jämtön år 1910.Foto:Kamrer Agabus Björk.
Slåtter hos Björks i Jämtön, fr v Johan Adam Björk, Johanna Lundberg, Hulda Boman, Anna Björk, Maria Johansson, Anna Boman, Lovisa Johansson, Arvid, Adam och Ernst Björk.

Foto: Kamrer Agabus Björk
Tid: 1910

Fotografier i fotografiet
producerad av Thomas E:son Åkerlund

I stadsarkivet finns ett antal fotografier över centrala Luleå som bl a är tagna från domkyrkans torn. Kvalitén gör att ett flertal av dessa kan delas upp i flera mindre delar — fotografier i fotografiet. Speciellt glasplåtar (negativ) i storleken 18x24 cm är av förståeliga skäl lätta att dela upp i flera fotografier. Förstoringar kan också synliggöra detaljer som inte syns på andra fotografier i stadsarkivet.

Vy från domkyrkans torn västerut mot Luleälven i juli 1921.Foto:Henny Tegström.
I juli 1921 stod Henny Tegström i domkyrkans torn och fotograferade västerut mot Luleälven. Den sommaren firade Luleå stad 300-årsjubileum och utställning anordades, huvudsakligen på Gültzauudden. Henny Tegström hade ensamrätt att fotografera på utställningsområdet och medverkade även med fotografier i själva utställningen. Det tagna fotografiet fångade en stor del av stadens västra del.

Denna bild är i utställningen uppdelad i åtta delar, med mer specifik information för varje del.

Fotografi av fotografen Henny Tegström på 1920-talet.
Fotografen Henny Tegström.

Tid: 1920-talet
Foto: Okänd

Sällskap & mat
producerad av Kerstin Öquist

Förutom fotografier på djur så innehåller utställningen även recept på maträtter som på något vis knyter an till det specifika djuret.

Fotografi av en hund under 1890-talet.Foto: Henny Tegström.
Fotografi av en hund. "Herr Hendig i Luleå" står skrivet på baksidan av fotografiet.
Foto: Henny Tegström
Tid: 1890-talet
Forstmästare Efraim Pehrsson omkring 1920-talet, Lassbyn.
Forstmästare Efraim Pehrsson, Lassbyn. Han föddes den 9 augusti
1879 i Gävle.

Foto: Okänd
Tid: omkring 1920-talet

"Räven har 28 olika läten men ett av de vanligaste lätena är ett hest och kort tjut, ett annat är ett starkt fräsande ljud."

En bagge under bagg-auktionen i Gammelstad 1962.
Napoleon Bagge på släktmöte under en bagg-auktion
i Gammelstad hösten år 1962.

Foto: Okänd

En hovslagare i arbete, någonstans i Råneå 12 juli 1978.Foto:Ellen Claeson.
En hovslagare som skor om en häst någonstans i Råneåtrakten.

Foto: Ellen Claeson
Tid: 12 juli 1978

Kossan Prima den 8 juni 1963.
Kossan Prima rekordmjölkar 6000 kilo om året. Ägaren Hugo Lindvall, Ersnäs, med dottern Monica.

Foto: Okänd
Tid: 8 juni 1963

"Om hon hade mjölkat denna mängd i dag så skulle hon ha skjutits direkt. Däremot var det en imponerande mängd år 1963..."

Senast publicerad av: Kerstin Öqvist
Luleå kommun, 971 85 Luleå, växel 0920-45 30 00 | webbredaktionen@lulea.se
Torsdag 24 Maj
 
Kontaktuppgifter
  • Luleå kommun
  • Stadsarkivet
  • Rådstugatan 11
  • 971 85 Luleå
  • Besöksadress:Stadshuset
  • Telefon:
  • 0920-45 32 77
  • 0920-45 52 87
  • 0920-45 52 47
  • 0920-45 32 79
  • E-post till stadsarkivet
  • Öppettider:
  • Måndag - fredag 9-15
  • Lunch 12-13

Språkhjälp

Har du svårt att förstå vissa ord på webbplatsen eller vill du få det översatt till annat språk? Markera ordet och välj språk.
Hjälp



Supported by © IT Key Solutions (patent pending)