Elden är lös

Branden på Norrskensflamman år 1931

Händelseförloppet
"Av 1930-talets större bränder må här följande nämnas.
Den 7 jan. 1931 kl. 10.24 kallades brandkåren till Storgatan 57, där eld och rök slog ut genom bottenvåningens fönster åt gatan och gården. Borgarbrandstyrkan inkallades genast och ryckte ut med bl. a. den hästdragna motorsprutan och slangvagnarna. Sammanlagt nio strålrör gav vatten, av dessa fem på slangledningar från södra fjärden, där ena motorsprutan uppställdes med den andra seriekopplad halvvägs för tryckför-stärkning. Först klockan 18 var branden begränsad och fyra timmar senare indrogs maskinsprutorna och sex slangledningar. Branden, som förstörde hela den stora byggnaden, var mycket svårbemästrad. En slangledning användes till den 10 jan. på morgonen. Huset hade både längs- och tvärgående korridorer och dörrar hade lämnats öppna då de innevarande räddade sig ut. Innan brandkåren varskoddes hade man i ungefär 15 minuter sökt släcka den från början ringa branden. Två per-soner skadades vid hopp från andra våningen. Fyra man av släckningsmanskapet ådrog sig också skador, två borgarbrandmän då de föll från en stege. Temperaturen var 22-24 grader under fryspunkten."
 
Källa: Arvid Moberg Fågel Fenix. Luleå 1966.

Branden på Centralhotellet år 1936

"Fredagen den 3 juli 1936.
Kl.  11.29 anmäldes per telefon, att eldsvåda utbrutit i fastigheten Rådhustorget 6 Kv. Hönan 3 (Centralhotellet). Yrkesbrandkåren alarmerades och utryckte med bilarna n:r II, III, IV. Redan innan brandkåren anlänt till eldstället, märktes en kraftig rök över staden från fastigheten och iakttogs vid framkomsten, att kraftiga eldslågor slogo ut längs hela trapphuset, som var beläget på gårdssidan; samt att rök trängde ut från hela vindan. Mekaniska stegen restes mot andra våningen i och för livräddning. En familj, som bebodde västra delen av andra våningen, måste räddas nedför stegen. Reservbrandkåren alarmerades kl. 11.45.
Rökbildningen var mycket svårartad, och på grund av att vindstilla rådde försvårades släckningsarbetet avsevärt. Särskilt var det förenat med svårigheter att å lämpliga ställen upphugga taket för att på så sätt dra elden uppåt och minska spridningen. Gasmasker, i huvudsak koloxid- och syrgasmaskerna, kommo flitigt till andvändning.
Elden var begränsad kl. 13. och släckt omkring kl. 14. Eftersläckningen pågick till kl. 21. Från nämnda tid till kl. 12.30 dagen därpå var brandvakt utsatt, och hade denna till sitt förfogande två grenade slangledningar, uppdragna till olika platser inom huset.
Elsvådeorsaken kunde ej fastställas. Elektriska installationen var visserligen föråldrad och en del kontakter bristfälliga, men det antages, att eldsvådan vållats genom vårdslöshet av personer, vilka icke bodde i fastigheten.
Byggnaden var uppförd av reveterat trä i två våningar jämte delvis inredd vind under tak av plåt. Den del av fastigheten som berör av eldsvådan, var försäkrad för 185.000 kronor och reglerades skadan med 70%.
Väglängd: 390 mtr.
Slanglängd: 1080 mtr."
 
Källa: Luleå stad Brandkårens brandliggare. Luleå kommuns stadsarkiv.

Konsum branden år 1941

Händelseförloppet
"Den 17 maj 1941 kl. 10.56 ringde på brandstationen klockorna för brand i Konsums fastighet Storgatan 36. Ett upplag av tomlådor och träull m. m. på en granntomt stod i lågor och elden slickade fastig-hetens södra gavel. Den blev snart släckt men hade tyvärr redan spritt sig in på husets vind och vållade där betydande skador, enär våningen användes som lagerlokal och innehöll ett ansenligt varulager. All tillgänglig brandpersonal kallades in och hemvärnet togs också i anspråk. Nio slangledningar var utlagda. Stark rökutveckling försvårade släckningsarbetet; först kl. 22 var efter-släckningen avslutad. Vinden avbrän-des och stora skador uppstod i underliggande våningar; de angavs till drygt en halv miljon kr."
 
Källa: Arvid Moberg Fågel Fenix. Luleå 1966.

Branden på stadshotellet år 1959

Händelseförloppet
"Den största branden i det centrala Luleå efter 1887 drabbade Stadshotellet — det har uppgivits (Tidskriften Brandnytt nr 4/1959) att den vad skadornas omfattning beträffar skulle vara den svåraste civilriskbranden i Sverige, naturligtvis bortsett från de s.k. stadsbränderna. Branden uppstod den 7 september 1959 och larm kom per telefon till brandkåren kl. 20.23. Brandchefen, brandmästaren, en brandförman och 10 brandmän ryckte ut med tre bilar. Redan från gatan kunde konstateras att elden hade stor spridning på vinden ovanför byggnadens norra del, åt Skeppsbrogatan till, och släckningsledaren gav därför omedelbart order om inkallande av all fri-dygnsledig personal och hela borgarbrandkåren.
Fastigheten, uppförd åren 1900-1903, hade en byggnadsvolym av omkring 44.000 kbm. Vinden hade en utsträckning av 3.000 kvm och saknade sektionering. Barn hade på middagen branddagen lekt där uppe och därvid tänt ett stearinljus, som antände en vid leken använd gammal madrass. En av pojkarna släckte den synliga elden med vatten som hämtades i en kaffekopp, men inne i madrassen pyrde eld, som fyra timmar senare spreds till omgivningen och kom ut i en närbelägen ven-tilationstrumma. Släckningsarbetet gick i sitt första skede ut på att begränsa branden till vindens norra del. Trots strålförarnas oförskräckta insatser lyckades inte be-gränsningen utan elden spreds genom de mångahanda prången.
Det väldiga takets plåtbeklädnad upphettades på många ställen till röd- och vitglödgning. Röken på vinden var mycket besvärande och försvårade i hög grad orienteringen. Husets mellanbottnar var av trä, på vinden var golvet belagt med på platten lagt tegel i bruk såsom brandbotten. Det lyckades brandkåren att med få undantag hindra branden från att genombryta denna botten. Flera dolda ventilationstrummor gick ner genom byggnaden, och i dessa spreds branden på olika ställen till lägre liggande våningar, där den dock kunde begränsas. Hela vinden avbrändes.
Släckningsarbetet pågick i tre dygn och först efter ytterligare tre dygn var eftersläckning och uppröjning av brandplatsen avslutade. Hela yrkesbrandkåren, 28 man, och borgarbrandkåren, 30 man, var i verksamhet, liksom 10 man ur Gammelstads brandkår, 20 man från F 21 och 20 man från Lv 7.
Trots att släckningsarbetet utfördes under mycket vanskliga förhållanden inträffade därunder inte någon svårare olyckshändelse. En brandförman kom under ett ras och flera man ur yrkesbrandkåren fick ögonen rökskadade.
Antalet i anspråk tagna stegar innebar rekord i Luleå: två maskinstegar, två utskjutsstegar och 12 skarvstegar. Strålförarna använde som rökdykare sex syrgasappa-rater och fem tryckluftsapparater. — Brandskadorna uppgick till omkring 2 milj. kr."
 
Källa: Arvid Moberg Fågel Fenix. Luleå 1966.