Nu bygger vi nytt! Besök vår utvecklingsblogg!
Lyssna
Senast uppdaterad: 2011-09-23
Skolmatens historia
Sverige och Finland är de enda länder i världen som serverar gratis skolmat.
Under mitten av 1800-talet fick fattiga barn i utsatta områden ett mål mat i skolan. De var framför allt de svältande barnen som skulle mättas med en portion gröt och mjölk. I slutet av 1800-talet började skolbespisningarna byggas ut och då serverades mest soppor och gröt.
Majoriteten av barnen som bodde på landsbygden hade medhavd matsäck med smörgås och mjölk. En del skolor erbjöd lagade mål för att indirekt förebygga framtida supande genom en mer aptitlig kosthållning.
1937 beviljade staten bidrag för skolbespisning till de barn som hade störst behov av gratis mål mat. Ungefär 13 % av eleverna i landet fick då gratis skolmat.
Mitten av 1800-talet
Under mitten av 1800-talet fick fattiga barn i utsatta områden ett mål mat i skolan. De var framför allt de svältande barnen som skulle mättas med en portion gröt och mjölk. I slutet av 1800-talet började skolbespisningarna byggas ut och då serverades mest soppor och gröt.
Början av 1900-talet
Majoriteten av barnen som bodde på landsbygden hade medhavd matsäck med smörgås och mjölk. En del skolor erbjöd lagade mål för att indirekt förebygga framtida supande genom en mer aptitlig kosthållning.
30-talet
1937 beviljade staten bidrag för skolbespisning till de barn som hade störst behov av gratis mål mat. Ungefär 13 % av eleverna i landet fick då gratis skolmat.
1938 Barnbespisningen i Karlsviks skola. De serveras av skolmåltidspersonalen, fru Nanny Karlsson (t vä) och Ida Johansson (t hö). Den sistnämnda kallades för "Skratt-Ida" eftersom hon alltid var glad. Året därefter (1939) utrymdes skolan p g a kriget, den användes som förläggning av Landstormen. Bildkälla: Stadsarkivet
40-talet
Kommunerna fick stadsbidrag för skolmåltiderna med specifika krav på vad som skulle serveras — en varmrätt med ett glas mjölk, smör och bröd. Måltiden skulle komplettera maten som serverades hemma. Det fanns ett helhetstänk med hygienkrav och att eleverna skulle uppfostras till goda matvanor och gott bordsskick.
Den 12 juni 1946 blev maten kostnadsfri men inte obligatorisk på skolorna. Då fanns tre typer av skolmat: lagad mat med mjölk och bröd, gröt eller välling och så kallad Oslofrukost — smörgås med pålägg, mjölk och en frukt eller en grönsak.
Hösten 1948 beslutade stadsfullmäktige i Luleå att inrätta skolbarnsbespisningen för dåvarande 1500 elever.
50 och 60-talet
Från 1947 till 1967 ökade antalet skolmåltider med 65 %. I Stockholm och norra Sverige skedde utvecklingen snabbast. Under 50-talet kom de första djupfrysta varorna men också den första mekaniska omröraren. I slutet av 60-talet upphörde de statliga bidragen och skolmåltiderna övergick i kommunal regi.
70-talet
Som en följd av centraliseringen kom mer hel- och halvfabrikat in i skolköken.
80-talet
Under detta årtionde led skolmaten av stora besparingar. Livsmedelskostnaderna hade rusat i höjden och steg snabbare än lönekostnaderna.
90-talet
I skollagen som kom 1997 står att alla kommuner har skyldighet att servera sina elever i grundskolan fri mat. Lagen berör inte gymnasieskolorna.
2011
I den nya skollagen står att skolmåltiderna både ska vara gratis och näringsriktig med svenska näringsrekommendationer som utgångspunkt.
Inom skolmåltiderna i Luleå kommun har vi gått steget längre och utarbetat en strategi för hur vi vill arbeta med måltider till förskolan och skolan.
Källa: Matlust, Cerealia foodservice
Senast publicerad av: Marie Åkerström
Luleå kommun, 971 85 Luleå, växel 0920-45 30 00 | webbredaktionen@lulea.se
Hitta direkt
Språkhjälp
Har du svårt att förstå vissa ord på webbplatsen eller vill du få det översatt till annat språk? Markera ordet och välj språk.
Hjälp
Hjälp