

Är ett växt- och köttätande däggdjur som ingår i familjen björnar. Grizzlybjörn, kodiakbjörn och den utdöda mexikanska brunbjörnen är alla underarter till brunbjörn. Brunbjörnen är Härjedalens landskapsdjur.
Utseende: Brunbjörnen känns igen på sitt stora huvud, små ögon och öron samt puckeln över frambogen/skulderpartiet. Pälsen är tjock och färgen varierar från ljusbrun till mörkbrun. Yngre björnar har ofta en ljusare halsbandslik teckning runt halsen. Längd från nos till svansrot är cirka 2,8 m, mankhöjd cirka 1,5 m. Vikten varierar beroende på årstid, men är som störst på hösten innan vintersömnen. Medelvikten för en hanne är 100—300 kg, för en hona 60—200 kg. Den största brunbjörn som fällts i Europa sköts i Buddbyn utanför Bodens kommun under 90-talet och vägde 338 kg.
Föda: Både kött och vegetarisk mat är björnens föda. Björnens kranium visar att den är allätare. Den har långa hörntänder som används för att döda bytet (rovdjurständer). Den har även kindtänder med stora flata ytor som används för att mala sönder den vegetabiliska födan. Den äter vad den hittar och menyn består av växter, frukter, insekter, byten och kadaver. Det sammanlagda energiintaget under våren och sommaren är 17—33 MJ (4 000—8 000 kcal) per dag. Under hösten, före vintersömnen, är intaget cirka 84 MJ (20 000 kcal) per dag. Under sömnen så äter eller dricker björnen ingenting.
Fortplantning: Vartannat år föder honan en till fyra ungar som väger mellan 1 till 2 kg vid födseln. Ungarna uppfostras helt av modern och lär sig att klättra upp i träd vid tecken på fara. Ungarna stannar hos modern 1.4—1.5 eller 2.4—2.5 år beroende på deras deras viktuppgång och ett andra år har en positiv effekt på vikten, speciellt om kullen består av en till två ungar.
(källa: Wikipedia)