Samhällsorientering

Samhällsorientering för nyanlända invandrare

Samhällsorientering — för nyanlända med etableringsplan

Kommunerna är skyldiga att erbjuda varje nyanländ minst 60 timmars samhällsorientering. Den ska påbörjas så snart som möjligt efter det att en etableringsplan har upprättats och normalt vara avslutad inom ett år.

Samhällsorienteringen ska ges av personer som har lämplig pedagogisk utbildning eller erfarenhet och ämneskunskap.

Länsstyrelserna ska främja och stödja samarbete mellan kommunerna och följa upp verksamheten.

Syfte och innehåll i samhällsorienteringen

Samhällsorienteringen ska ge utrymme för dialog och reflektion och i möjligaste mån bedrivas på modersmålet eller annat språk som deltagaren behärskar väl. Den ska innehålla följande delar:
 
1. Att komma till Sverige.
2. Att bo i Sverige.
3. Att försörja sig och utvecklas i Sverige.
4. Individens rättigheter och skyldigheter.
5. Att bilda familj och leva med barn i Sverige.
6. Att påverka i Sverige.
7. Att vårda sin hälsa i Sverige.
8. Att åldras i Sverige.
 

Innehåll i de olika delarna

2. Att bo i Sverige
Arbetsmarknad, bosättningsmönster, näringslivsstruktur och infrastruktur.
Sveriges geografi och befolkning.
Bostad och boende: boendeformer, bostadsförmedling, bostadsfinansiering och hemförsäkring mm.

Kommunal service och lokalkännedom, exempelvis de viktigaste kommunala institutionerna, de lokala näringslivet, sopsortering, brandsäkerhet och annat skydd mot olyckor. De dagliga livet, exempelvis praktiska aspekter på konsumentrollen, alkohol, tobak och narkotika, allemansrätt och djurskydd.

Att leva med funktionshinder.
 
3. Att försörja sig och utvecklas i Sverige
Utbildningsmöjligheter, vuxenutbildning och villkor för studerande.
Validering av utländsk kompetens.
Arbetsmarknaden och den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Att söka arbete.
Att arbeta.
Att starta och driva företag.
Skatt och deklaration.
Socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringen.
Fritid, kultur- och föreningsliv.
 
4. Individens rättigheter och skyldigheter.
Jämställdhet och individens frihet.
Rättigheter för homo-, bi- och transsexuella och personer med könsöverskridande identitet eller uttryck.
Diskrimineringslagstiftning och Diskrimineringsombudsmannen.
Hjälp och stöd: familjerådgivning, kvinnojouren och Barnens Rätt I Samhället (BRIS).
Barns och ungdomars rättigheter i relation till föräldraansvaret- kamratkretsen, relationer samt fritidsaktiviteter.
Religionsfrihet och religiösa samfund.

5. Att bilda familj och leva med barn i Sverige.
Svensk lagstiftning om äktenskap och samboförhållanden.
Att vänta och föda barn.
Föräldraförsäkring.
Barns rättigheter.
Relevanta delar av föräldrabalken, skollagen (2010:800), socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1990:52) med särkskilda bestämmelser om vård av unga.
Skola, förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet — organisation, arbetssätt, syfte och förväntningar på barnen och föräldrarna.

6. Att påverka i Sverige
Folkstyrelsen:
Demokrati i teori och praktik.
Hur Sverige styrs — nationellt och lokalt perspektiv.
Europeiska unionen.
Åsiktsbildning i samhället inklusive politiska partier, massmedier, föreningar och organisationer.
Hur val går till.
 
Rättsstaten:
Grundlagens principer om åsiktsfrihet, föreningsfrihet samt tryck- och yttrandefrihet etc.
Rättstatens principer och mänskliga rättigheter.
Rättsväsendet: polisens och domstolarnas roll inklusive rätten till offentlig försvarare och annat rättsligt biträde och rättshjälp samt Riksdagens ombudsmän (JO) och Justitiekanslern.
Offentlighet och sekretess.
Mutor och bestickning.
 
7. Att vårda sin hälsa i Sverige
Egenvård: sjukvårdsupplysning och apotek.
Hälso- och sjukvård.
Tandvård.
 
8. Att åldras i Sverige
Pensioner.
Äldreomsorg.
Begravning.
Svenska arvsregler.