• Startsida
  • Näringsliv
  • Besöka Luleå

Vattenprov ur egen brunn

Ett bra vatten i kranen räknar vi ofta som en självklarhet men är du säker på att ditt vatten är så bra? Genom att ta ett prov kan du ta reda på det.

Så hur gör jag som vill ta ett prov?

Tag kontakt med laboratoriet direkt för beställning av provtagningspaket och för att få instruktioner om hur du ska skicka provet. Du kan inte lämna in prover till miljö- och byggnadsförvaltningen.

Det går inte att använda egna flaskor hur noga du än tvättat dem. Det måste vara laboratoriets flaskor.

Vilket laboratorium ska jag välja?

Vi rekommenderar att du anlitar ett laboratorium som är ackrediterat för dricksvattenanalyser. Laboratorierna till höger är sådana.

Vad säger provet?

Mikrobiologiskt prov
Mikrobiologiska vattenanalyser ger svar på frågan: Vilka bakterier finns i vattnet och i vilken mängd?

De vanligaste bakterierna man letar efter är heterotrofa bakterier. De ger en allmän uppfattning om det totala bakterieinnehållet i vattnet. Förhöjda värden av heterotrofa kan bero på inläckage av ytvatten och/eller på för liten vattenomsättning i brunnen.

I brunnar som är nya kan det finnas ett högt antal heterotrofa i början men antalet sjunker med större användning av vattnet.

Koliforma bakterier är en annan sorts bakterie som finns med i analyserna. De förekommer naturligt i jord och vatten men kan även komma från tarmen på människor och djur.

Förekomst av Escherichia Coli (E-coli) i dricksvattnet indikerar påverkan från avlopp, gödsel eller något liknande.

Om man hittar E-coli kan man inte utesluta att vattnet även kan innehålla andra sjukdomsframkallande bakterier och virus.

Fysikaliskt-kemiskt prov
För höga järn- och manganhalter är ett vanligt problem, speciellt om brunnen är borrad.

Om du känner en smak i vattnet som utav blod så betyder det med största sannolikhet att vattnet har en hög halt av järn.  Järn ställer inte till med några hälsoproblem men kan leda till utfällningar på porslin, missfärgningar av textilier och sämre smak på vattnet.

Koppar kan orsaka missfärgning av toalettstol, porslin och i vissa fall även grönfärgning av hår (på personer med ljust hår). Vid höga halter av koppar i vatten kan småbarn riskera att råka ut för diaréer. Tappa aldrig upp varmvatten direkt från kranen och blanda ut pulver i för att ge till småbarn på grund av risken att koppar följer med i varmvattnet.

Fluorid har en kariesförebyggande effekt men kan vid halter över 1,3 mg/liter vatten, orsaka fläckar på tänderna eftersom fluor inlagras vid tandbildning. Speciellt små barn är känsliga. Stadsbyggnadsförvaltningen på Luleå kommun kan låna ut speciella fluorfilter för att sänka fluorhalten i  vatten som ges till småbarn, t ex för välling. Du når deras kundtjänst på 0920-45 44 44 eller kundtjanst.sbf@lulea.se

Höga halter av kväveföreningar som nitrat och nitrit kan betyda att vattnet är påverkat av avlopp.

Om pH-värdet är för lågt räknas vattnet som surt och kan orsaka rostskador i vattenledningar och vattenberedare. pH är ett mått på vattnets surhet. pH-värdet bör ligga mellan 7,5 och 9.

Tungmetaller som arsenik, krom, kadmium, kvicksilver har tidigare inte undersökts, men i och med att socialstyrelsen kommit med nya försiktighetsmått för dricksvatten rekommenderas även numera analys av tungmetaller.

Lukt, smak och färgtal samt lite andra saker bedöms också.

Radon
Radon i vatten kan vara ett problem som så gott som uteslutande är kopplat till borrade brunnar. Första oktober 1997 kom ett gränsvärde för radon. Om radonhalten överstiger 1 000 Bq/l (Bequerel per liter) är vattnet otjänligt som dricksvatten.

När radonhaltigt vatten tappas upp eller används i tvätt- eller diskmaskiner avgår en stor del av radonet till inomhusluften. En tumregel säger att en radonhalt i vatten på 1 000 Bq/l ger ett tillskott på cirka 100 Bq/m3 till inomhusluften. Riskerna med att dricka radonhaltigt vatten är små. Radon som man dricker tas upp i magsäcken och transporteras ut i kroppen.

Den största delen andas man ut inom en timme.

Gravid kvinna som dricker vatten