Arkeologi i Gammelstad

Myntet är från Gustav IV Adolfs regeringstid, kung mellan 1792-1809. Foto: Norrbottens museum

Myntet är från Gustav IV Adolfs regeringstid, kung mellan 1792-1809. Foto: Norrbottens museum

Hur kan vi egentligen veta något om Gammelstad och dess historia? De skriftliga källorna om Gammelstad och kyrkstaden är knapphändiga. Därför är arkeologin och de arkeologiska undersökningarna i Gammelstad viktiga för att få fram ny kunskap om platsen. De kan säga oss mycket om hur människor levde i Gammelstad under tidigare århundraden. Nästan varje år görs undersökningar på fornlämningen i samband med ingrepp så som byggnationer och reparation av vägar. Nils Harnesk, arkeolog på Norrbottens museum, har själv varit med vid flertalet utgrävningar och föreläser om arkeologiska undersökningar som gjorts i Gammelstad och hur de kan tolkas. Här berättar han mer:

Vad har arkeologin för roll i historieskrivningen i Gammelstad och Norrbotten?

- De arkeologiska undersökningarna i Gammelstad är det enda sättet vi kan få ny kunskap om platsen. Det finns ytterst få skriftliga källor som berör just kyrkstaden och platsen Gammelstad, än färre beskriver livet, bebyggelsens utveckling, enskilda byggnader, kost osv. Vi kan aldrig få nya historiska (skriftliga) källor, därför är vi hänvisade till arkeologiska undersökningar om vi vill lära oss mer om platsen och de människor som bodde där. Så arkeologins roll för historieskrivningen i Gammelstad och för den delen i Norrbotten i allmänhet är enormt betydelsefull, det är bara genom arkeologi som vi kan få fram ny kunskap om vår förhistoria och historia.

Finns det något fynd som gjorts i Gammelstad som du själv tycker är särskilt intressant?

- Vid undersökningar som gjordes i början av 1990-talet efter att ett hus brunnit ned invid torget så genomfördes det för Gammelstads mått mätt omfattande arkeologiska undersökningar. Vad man hittade var i praktiken ett sammanhållet kulturlager med början i mitten av 1400-talet fram till 1800-tal. Det är unikt för Gammelstad. Hela den undersökningen är viktig för förståelsen av fornlämningen i stort då vi generellt sett har haft möjlighet att undersöka stora sammanhängande ytor inom fornlämningen. Spännande var att man hittade en stadsgårdsmiljö i lagren från 1500-1600-tal. I den osteologiska analys som gjordes av benen som hittades där kunde man visa på att man haft en rikt varierad kost och djurhållning. Man har ätit allt från vilt (tjäder, orre, älg, ren och säl), tamboskap (får, get, svin, nöt) och fisk (lax, lake, torsk, sik). Sen har man naturligtvis hållit tamboskapen för mjölk (get och nöt). I materialet hittade man även ben från höna och katt, vilket troligen är de äldsta bevisen på dessa arter i Norrbotten.

 

Kritpipor är vanliga fynd från 1700-1800-talet. På bilden syns också skärvor från glaserad keramik och rödgods. Foto: Norrbottens museum

Kritpipor är vanliga fynd från 1700-1800-talet. På bilden syns också skärvor från glaserad keramik och rödgods. Foto: Norrbottens museum

Bland de vanligaste fynden från Gammelstad återfinns föremål från 1700-1800-talet. Ett vanligt fynd i stadslager är så kallade kritpipor. Dessa rökte man tobak ur och kan betraktas som slit- och slängprodukter eftersom man hittat många sådana i materialet. Nils berättar även att fönsterglas och olika former av keramik också är vanligt förekommande. Som bilden ovan visar kommer den målade och glaserade biten från ett lite finare stengods medan den lilla biten är mer vardagskeramik, så kallat rödgods.

Inför framtiden, finns det något i Gammelstad som enligt dig skulle vara särskilt intressant att undersöka närmare?

- Det skulle vara att göra riktade undersökningar för att leta reda på den sista hamnen som fanns och användes i Gammelstad, den från 1600-1700-tal som låg i det som nu är myrområdet Gammelstadsviken. Troligen finns det kvar rester av kavelbroar, timmer- och stenkistor och kanske nån form av sjöbodar.

Varje år gör arkeologerna på Norrbottens museum undersökningar i Gammelstad, så kallad exploateringsarkeologi. Var och när utgrävningarna sker beror på om någon planerar att göra ingrepp i fornlämningen. Om och vad som kommer att undersökas i Gammelstad detta år står därför ännu oklart. Ännu finns mycket att upptäcka.

Nils Harnesk föreläser på Petrigården. På bilden ser vi hur Luleälvens mynning kan ha sett ut under 1000-talet e.kr.

Nils Harnesk föreläser på Petrigården. På bilden ser vi hur Luleälvens mynning kan ha sett ut under 1000-talet e.kr.