• Startsida
  • Näringsliv
  • Besöka Luleå
Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

Miljöbussens chafför Anders Abrahamsson gillar inte onödiga förpackningar och flaskvatten

”Barnen kan också läxa upp sina föräldrar”

Miljö och orientering är Anders Abrahamssons (54) största intressen. Som förskollärare med busskörkort var han från början rätt person till tjänsten miljöpedagog. Han rattar inte bara kommunens miljöbuss utan brinner för att upplysa skolbarn om miljö och social hållbarhet.

Vad gör en miljöpedagog som kör miljöbussen?

-Miljöbussen är en del av miljöskolan där också kretsloppsskolan Vallen ingår. Förskolor och skolor kan boka bussen som erbjuder olika exkursioner och studiebesök. Vi kör till exempel till vattenverket i Gäddvik och Uddebo avloppsreningsverk. Där pratar vi om dricksvatten, att vi ska vara rädda om vattnet, för att inte alla har tillräckligt. Hur dyrt och onödigt det är att bära hem flaskvatten som körs långa sträckor när vi har rent vatten i kranen som kontrolleras dagligen.

Hur länge har miljöskolan funnits?

-Sedan 20 år tillbaka ungefär. Det var i samband med handlingsprogrammet agenda 21 som antogs på en FN-konferens i Rio de Janeiro 1992. Det skulle också omsättas på kommunnivå och så kom verksamheten igång, först med bussen, sen med kretsloppskolan. Bussen var förresten gammal redan då, den här bussen är den tredje vi har och från 1984. Jag började köra bussen eftersom jag var intresserad.

Hur väcktes ditt intresse för miljöfrågor?

-Det kom väl av sig självt. När alla började sopsortera i början på 1990-talet tog jag till mig det direkt. Jag minns hur vi diskuterade onödiga förpackningar då, den där extra kartongen till tandkrämstuben. Vi lämnade den bara i kassan för att visa: den behövs inte.

Och skruvkorken på mjölkpaketet?

-Ja, det behövdes väl ingen kork förut heller. Men jag förstår att det handlar om konkurrens, därför känner Norrmejerier att de måste göra något.

Dina egna barn lärde sig förstås från barnsben att sopsortera?

(Skrattar.) Nja, nog är de ganska duktiga på det. Vad jag märker när vi är ute med barnen är att de är väldigt intresserade av frågan och kan också läxa upp sina föräldrar.

Ni pratar inte bara miljö med barnen utan övergripande social hållbarhet. Hur lär man ut sådant?

-Vi börjar där barnen befinner sig. Det behövs en bra miljö i skolan för att elever ska trivas och lära sig något. Det är kanske inte historielektionen som är tråkig utan den sociala miljön som påverkar barnen. Vi har ett arrangemang som heter Alla är olika… utom jag där vi pratar mycket om fördomar för att barnen ska bli ”fördomsmedvetna”.

-Vi ser oss som komplettering och stöd till skolans verksamheter. Vi vill inspirera till att få igång en process eller bidra till att processen utvecklas.

Vad gör du på fritiden?

-Idrott är ett stort intresse, orientering, skidåkning. Jag har orienterat bland annat i Tyskland och Frankrike. Av bekvämlighetsskäl håller jag mig numer till tävlingar i Norrbotten.